Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Nytt läkemedel gav effekt på svårbehandlad ms

Publicerad: 21 December 2016, 22:00

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som bland annat ger rörelsesvårigheter och känselrubbningar.

Foto: Thinkstock

Antikroppen ocrelizumab kan bromsa förloppet vid primär progressiv ms samt minska andelen återfall vid skovvis ms, enligt nya randomiserade studier i New England Journal of Medicine.


Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosLäkemedel

– Det är jättespännande och efterlängtade resultat. Fynden stärker principen med anti B-cellsbehandling och ocrelizumab positionerar sig effektmässigt på en hög nivå, säger Anders Svenningsson som är docent och överläkare vid Danderyds sjukhus.

Även Jan Lycke, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är imponerad över resultaten. Främst gällande fynden som berör deltagare med primär progressiv multipel skleros, ms. Det är en mer ovanlig form av sjukdomen där funktionsförmågan försämras succesivt.

– För första gången ses en effekt på den här patientgruppen. Eventuellt skulle ocrelizumab kunna bli det första läkemedlet mot primär progressiv ms, säger han.

Den monoklonala antikroppen ocrelizumab rensar bort särskilda vita blodceller som verkar spela en viktig roll vid multipel skleros där centrala nervsystemet drabbas. Och nu kommer de första publicerade resultaten om behandlingen som presenteras i två nya publikationer.

Den ena innefattar två fas 3-studier med sammanlagt 1 656 patienter. De hade skovvis förlöpande ms, där besvären kommer i perioder, vilket är den vanligaste formen av sjukdomen. Deltagarna lottades till att få ocrelizumab intravenöst med 24 veckors mellanrum, eller en mer konventionell behandling i form av interferon beta-1a tre gånger i veckan under 96 veckors tid. Det primära utfallsmåttet var andelen återfall i skov under ett år.

Bland patienter på ocrelizumab var återfallsgraden 46 procent lägre i den ena studien samt 47 procent lägre i den andra, jämfört med deltagare som fick interferon beta-1a. Patienter på ocrelizumab hade även färre plack i hjärnan.

– Det är extremt imponerande resultat eftersom högdosinterferon ändå är en potent behandling mot multipel skleros, säger Anders Svenningsson.

Den andra publikationen är en fas 3-studie som innefattar 732 personer med primär progressiv ms. De lottades till att få ocrelizumab eller placebo med 24 veckors mellanrum under minst 120 veckor. Det primära utfallsmåttet var andelen patienter vars funktionsförmåga förvärrats under en period av tolv veckor.

Detta inträffade för 33 procent av patienterna som fick ocrelizumab medan motsvarande siffra var 39 procent för placebogruppen. Till skillnad från Jan Lycke är Anders Svenningsson inte lika imponerad över resultaten för denna patientgrupp.

– Den stora effekten ligger hos patienter som även har en inflammatorisk aktiv sjukdom och de utgör endast en fjärdedel av studiepopulationen. Så det är många som sannolikt inte har nytta av terapin, säger Anders Svenningsson.

Han påpekar att resultaten stödjer innehållet i de svenska nationella riktlinjerna för ms. Riktlinjerna betonar att patienter med progressiva former i kombination med en inflammatorisk aktiv sjukdom ska vara högprioriterade för den här typen av behandlingar.

Både deltagare med skovvis förlöpande ms och primär progressiv ms drabbades av biverkningar efter medicinering med ocrelizumab, exempelvis i form av infusionsreaktioner och infektioner. Forskarna fann även en något högre grad av neoplasmer bland patienter på antikroppsbehandlingen. Det är en viktig observation som måste följas upp, menar Anders Svenningsson.

– En tvåårig behandling med ocrelizumab kan inte vara primärt utlösande orsak till en solid cancer, men en redan befintlig tumör kan möjligtvis förvärras av terapin eftersom immunförsvarets aktivitet dämpas.

I Sverige används en annan anti B-cellsbehandling flitigt mot multipel skleros, Mabthera (rituximab). Ocrelizumab skiljer sig från rituximab genom att vara en mer humanlik antikropp som teoretisk sett minskar risken att bli immun mot behandlingen. Användningen av Mabthera vid ms är en omdiskuterad fråga, vilket Dagens Medicin har rapporterat om.

Om ett godkännande av ocrelizumab kommer att förändra användningen av rituximab är svårt att säga, menar Jan Lycke.

– Det beror på vad Socialstyrelsen har för hållning till att använda off label-preparat i stället för godkända alternativ. Skulle det vara så att man byter behandling kommer det få enorma ekonomiska konsekvenser eftersom ocrelizumab troligtvis blir mycket dyrare än rituximab, säger Jan Lycke.

Det internationella forskarlaget bakom studien skriver att det krävs mer omfattande studier på ocrelizumab framöver för att kunna utvärdera långtidseffekter. I studien undersöktes deltagarnas hjärnor med magnetresonanstomografi, MRI. Funktionsförmågan mättes bland annat med ett verktyg som kallas MSFC, multiple sclerosis functional composite score. Här undersöks bland annat gånghastighet samt rörelseförmåga i den övre kroppshalvan.

Läs mer i abstract:

Stephen Hauser med flera. Ocrelizumab versus interferon beta-1a in relapsing multiple sclerosis. The New England Journal of Medicine, publicerad online den 21 december 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1601277


X Montalban med flera. Ocrelizumab versus placebo i primary progressive multiple sclerosis. The New England Journal of Medicine, publicerad online den 21 december 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1606468

Relaterat material

Nytt läkemedel hade effekt vid ovanlig form av ms

Stockholm rekommenderar Mabthera vid ms

Läkemedelsverket får kritik för syn på off label

Därför nobbar Socialstyrelsen Mabthera

Maria Gustavsson (tjänstledig)

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosLäkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev