Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Riktlinjer för epilepsi: ”Operera dubbelt så många”

Publicerad: 15 Mars 2018, 10:53

Över hälften av alla som opererades slapp epilepsianfall ännu sju år efteråt. Andra fick färre anfall.

Foto: Thinkstock

Barn och vuxna med epilepsi får vänta för länge på diagnos och rätt behandling. Socialstyrelsen vill fördubbla antalet operationer enligt de första nationella riktlinjerna för sjukdomen. I dag kom remissversionen.


Ämnen i artikeln:

EpilepsiSocialstyrelsen

Hos en tredjedel av alla patienter med epilepsi hjälper inte läkemedel för att minska risken för anfall. Ändå dröjer det i genomsnitt 16 år innan vuxna med epilepsi får den operation som gör hälften av dem anfallsfria, enligt siffror från 2015. För barn är väntetiden i snitt 4,4 år.

– Många går alldeles för lång tid och testar olika antiepileptiska läkemedel utan effekt, innan de utreds för operation. Det vill vi ändra på med riktlinjerna. Minst dubbelt så många som idag borde få möjlighet att genomgå en operation, säger Anna Lord, projektledare på Socialstyrelsen, i en kommentar.

Socialstyrelsen anser att antalet operationer minst bör fördubblas från dagens 40 till 50 per år. Behovet av fler epilepsioperationer har framförts i olika sammanhang under många år vilket Dagens Medicin också har skrivit om.

Så snart det konstateras att läkemedel inte hjälper vid sjukdomen bör en avancerad utredning ske för annan behandling, framhåller Socialstyrelsen, och avser i första hand resektiv epilepsikirurgi. Det är en operation då vävnad tas bort i det område i hjärnan där de epileptiska anfallen startar.

Cirka 80 000 personer har diagnosen epilepsi i Sverige. Av dem är ungefär 12 000 barn. Men kunskapen om sjukdomen i vården och samhället är otillräcklig, konstaterar Anna Lord.

– Det gör vården bristfällig och ojämlik. Effektiva metoder för att diagnostisera och behandla epilepsi kommer för få till del. Det kan delvis förklaras av att epilepsi är mycket komplext och egentligen ett symtom som kan ha många olika orsaker.

Barn med epilepsi kan exempelvis få problem med inlärning, uppmärksamhet och psykisk ohälsa. Med otillräcklig behandling löper personer med epilepsi generellt en ökad risk för förtida död, exempelvis genom olyckor och självmord.

I riktlinjerna trycker Socialstyrelsen på vikten av tidig diagnos, behandling och uppföljning samt möjlighet till snar kontakt med epilepsisjuksköterska.

Högsta prioritet (1) i riktlinjerna ges rekommendationen att erbjuda personer med misstänkt epilepsi en neurologisk bedömning av barnläkare eller läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi.  Barn under två år bör få bedömningen inom två veckor, övriga inom fyra veckor, anser Socialstyrelsen.

En utredning med MR-undersökning vid misstänkt epilepsi ges också hög prioritet (2). Avgörande för den bedömningen är sjukdomens svårighetsgrad och den stora patientnyttan.

Multiprofessionella team för barn och ungdomar med epilepsi och för vuxna med epilepsi och psykosociala eller kognitiva svårigheter, får också hög prioritet (2).

Riktlinjerna kräver att mer resurser tillförs epilepsivården, skriver Socialstyrelsen.

De preliminära riktlinjerna för vård vid epilepsi går nu ut på remiss. Den slutliga versionen publiceras under våren 2019. för att så småningom implementeras i landsting och regioner. Nationella riktlinjer är framför allt ett verktyg för politiker, tjänstemän och verksamhetschefer som ett underlag för införandet i den egna regionen.

Relaterat material

Ytterligare stöd för kirurgi vid epilepsi

Cannabisläkemedel gav färre epileptiska anfall

SUSANNA PAGELS

Ämnen i artikeln:

EpilepsiSocialstyrelsen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev