Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Robot bygger gående människa

Publicerad: 22 Maj 2014, 04:58

Bild 1/4  

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

På Danderyds sjukhus ska en japansk robotdräkt hjälpa nyinsjuknade strokepatienter att lära sig gå igen. Med bildspel.


Det gnisslar och pyser när strokepatienten Marcus Furchert går på gångbandet. Elektroderna vid höft och knä fångar upp och förstärker signalerna från musklerna i hans svaga vänsterben. Sakta men säkert hjälper det nio kilo tunga exoskelettet honom att ta ett steg i taget på det rullande underlaget.

Då och då gör sjukgymnasten Anneli Nilsson små justeringar via en liten dosa. Tanken är att efterlikna ett normalt gångmönster.

– Marcus kanske behöver böja eller sträcka mer i knäet till exempel. Han styr roboten själv genom att försöka aktivera musklerna, men om han inte kan fullfölja rörelsen hjälper roboten till med resten, säger Anneli Nilsson.

Marcus Furchert, som drabbades av en stroke för två månader sedan, är en av dem som nu har fått chansen att träna med robotdräkten inom ramarna för en ny studie här på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken på Danderyds sjukhus.

Ger dräkten ett snabbare och bättre slutresultat jämfört med konventionell träning i det postakuta skedet av stroke? Det är frågan som Anneli Nilsson och hennes medarbetare vill ha svar på.

– Vi hoppas att dräkten ska hjälpa strokepatienter att tidigt komma i gång med ganska intensiv träning, vilket vi vet är viktigt, säger hon.

Jörgen Borg, professor och överläkare på kliniken, tror att robotdräkten kan komma att revolutionera det tidiga rehabiliteringsprogrammet för strokepatienter och andra patientgrupper med gångproblem efter skador i nervsystemet.

– Det finns andra varianter av exoskelett, eller träningsstöd, men inget annat som har de här egenskaperna, som vi uppfattar det, säger han och fortsätter:

– Det unika är att patientens vilja krävs för att få i gång det hela. Det skiljer sig vitalt från en del andra tekniker, som är helt passiva.

36 patienter ska randomiseras till antingen konventionell gångträning med sjukgymnast eller till gångträning med stöd av robotdräkten fyra gånger i veckan i fyra veckor. Endast patienter som bedöms vara så svårt skadade att de behöver läggas in för den tidiga rehabiliteringen inkluderas i studien.

- Än har vi inga resultat. Men i en pilotstudie har vi sett att patienterna förbättras. Vårt intryck är också att de kan komma i gång tidigt och gå ganska långa sträckor med hjälp av dräkten, säger Anneli Nilsson.

Robotdräkten HAL är en japansk uppfinning. I Europa är Danderyds sjukhus ett av två sjukhus som testar dräkten och det enda hittills som utvärderar effekten i det tidiga skedet efter stroke. I Japan, som har ett annat regelverk, används robotdräkten däremot redan vid drygt 160 kliniker på indikationer som multipel skleros, ryggmärgsskada och vid kroniska skador efter stroke.

Anneli Nilsson tror att dräkten fungerat som en extra motivationsfaktor hos de patienter som hittills tränat med den på Danderyds sjukhus.

– Många blir så klart väldigt inspirerade av att få prova den. För mig som sjukgymnast är det också jättespännande att jobba med dräkten. Framför allt är det superkul i och med att patienterna är så motiverade. Sedan tycker jag ju att det är kul med tekniken också, säger hon.

Själv är Marcus Furchert övertygad om att dräkten gjort stor nytta.

– Jag tror inte att jag hade varit så här bra utan den, säger han.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev