Få hela storyn
Starta din prenumeration
Neurologi
Publicerad: 13 juni 2014, 11:45
Forskare vid Karolinska institutet ger en ny bild av hur en viktig del av det autonoma nervsystemet bildas. Det parasympatiska nervsystemet uppstår ur tidiga stödjeceller snarare än så kallade neurallistceller, enligt en ny studie i Science.
Fyndet baseras på studier av musembryon. Forskarna konstaterar att de parasympatiska nervtrådarna, som i huvudsak har en dämpande verkan på olika kroppsliga funktioner, bildas ur omogna så kallade Schwannceller.
Under embryots utveckling färdas dessa längs med perifera nerver ut till kroppens vävnader och organ.
Den hittills rådande uppfattningen var alltså att det parasympatiska systemet uppstår ur de så kallade neurallisterna, som i sin tur uppstår under bildningen av neuralröret – ursprunget till ryggmärgen och hjärnan.
Denna tidigare teori skulle dock inte förklara hur många förhållandevis sent bildade organ förses med celler som bildar parasympatiska nerver, enligt KI-forskarna. Den nya modellen ger en bättre förklaring till detta, anser de.
Forskarna poängterar dock att det finns många frågor kvar att besvara, till exempel varför bara några av de omogna Schwanncellerna utvecklas till parasympatiska celler och vad som styr denna process.
Bakom studien står ett forskarlag vid Karolinska institutet under ledning av Patrik Ernfors och Igor Adamyenko.
Läs abstract till studien: