Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

”Skolhälsovården är ojämlik”

Publicerad: 26 Augusti 2016, 11:00

Stora skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel väcker debatt om ojämlik vård. Dagens Medicin Agenda bjöd in till paneldiskussion under adhd-dagen.


Länk till innehåll

I somras kom Socialstyrelsen ut med ytterligare en rapport som visar att förskrivningen av adhd-läkemedel ökar, samtidigt som skillnaderna inom landet är stora. Enligt en sammanställning från Socialstyrelsen, på Dagens Medicin förfrågan, var förskrivningen av adhd-läkemedel för pojkar i 10 – 14 års åldern störst i Gävleborgs län. Där hade 9,1 procent av pojkarna fått utskrivet adhd-läkemedel någon gång under 2015, detta kan jämföras med 3,3 procent i Jämtlands län där förskrivningen var lägst i åldersgruppen.

– Tittar man på diagnostiseringen i de olika länen så ser man att de som har en högre användning av läkemedel också diagnostiserar fler personer. Om det då är en underdiagnostik någonstans så finns det risk för att personer inte får hjälp och stöd, och inte läkemedel heller om det skulle behövas, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på socialstyrelsen, till Dagens Medicin.

Enligt socialstyrelsen finns det inget som tyder på att andelen som har adhd i befolkningen skulle ha ökat, utan dagens förskrivning av adhd-läkemedel börjar snarare närma sig den förväntade bland pojkar och flickor i skolåldern. Därför tror socialstyrelsen att ökningen i diagnostiken kommer att stagnera runt 2025 och återspegla den konstanta andelen av adhd i befolkningen. Utifrån den kunskap som finns i dag. Detsamma tros gälla för förskrivningen av adhd-läkemedel.

De regionala skillnaderna som finns i förskrivning av adhd-läkemedel har väckt frågor om ojämlik vård, vilket var temat för paneldebatten under adhd-dagen i går, arrangerad av Dagens Medicin Agenda. Enligt deltagaren Sophie Ekman, skolläkare på Kristinaskolan på Lidingö, måste skolhälsovården stärkas och få ett större ansvar att fånga upp elever som behöver stöd och hjälp.

– Skolhälsovården är ojämlik och nedmonterad, vissa barn träffar aldrig någon skolläkare. Vi måste jobba mer med screening av eleverna, sade hon.

Både Region Kronoberg och Jämtland Härjedalen ligger lågt i förskrivningen av adhd-läkemedel. Christer Siwertsson (M), regionråd i Jämtland Härjedalen, menar att det finns kunskapsbrister i skolorna som gör att diagnostiseringen av adhd blir ojämlik. I Kronoberg är det Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, som inte fungerar, med långa köer som följd.

– Bup är vårt sorgebarn, vi har bemanningssvårigheter som gör att vi ligger efter i diagnostiseringen, sade Magnus Carlberg (S), ledamot i hälso-och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg.

MaiBritt Giacobini, enhetschef Prima Järva, leg. läkare, medicine doktor och specialist i barn- och ungdomspsykiatri, trycker på att barnen måste få en tidigare diagnos och att diagnoskriterierna måste ändras för att bättre passa flickor.

– Diagnoskriterierna är anpassade efter pojkarnas symtom, och flickor får inte den hjälp de borde få. Tjejer har mer en inre oro och koncentrationssvårigheter, de har ångest och känner sig deprimerade. Vi måste därför bli bättre på att hitta tydliga markörer för att fånga upp flickor i tid, säger hon.

Region Gotland framställs som ett gott exempel där skolans och vårdens insatser fungerar för barn med adhd.

– Vår Bup är otroligt tillgänglig och kan fånga upp barn och ungdomar i behov av hjälp, sade Stefaan De Maecker (MP), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gotland.

Gotland har en relativt hög förskrivning av adhd-läkemedel men Stefaan De Maecker menar att de ”oroande” höga förskrivningsprocenten, tillsammans med andra insatser, har visat sig i goda skolresultat. Samtidigt som det finns mer att göra för att barnen ska få en fungerande fritid och hemsituation.

I stort var både paneldeltagare och åhörare överens om att förskrivning av adhd-läkemedel är nödvändig tillsammans med andra insatser för att hjälpa barn och vuxna med adhd. Dagens Medicin att pratade med Gunilla Ordeus, skolsköterska i Falu kommun och ordförande i Attention Dalarna.

– Till mig kommer små barn och ungdomar och säger att ”jag är dum i huvudet, för jag klarar inte av det mina kompisar klarar av”, och dit ska inget barn behöva komma. Risken är att de utvecklar både ångestproblematik och depressioner och därför behövs tidig utredning, det togs ju upp här också. Och får man en diagnos så ska man också få möjligheten att testa läkemedel. Läkemedel hjälper många men inte alla, men alla ska få möjligheten att testa, säger hon.

Tycker du att man skriver ut för mycket läkemedel?

– Nej. Jag tror att man skriver ut för lite, det är underdiagnostiserat, vi hittar inte alla tyvärr.

VICTORIA MAAHERRA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev