Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Studie stödjer ny modell för hur arbetsminnet fungerar

Publicerad: 6 december 2016, 10:45

I studien försökte forskarna reaktivera slumrande arbetsminnen med hjälp av riktad transkraniell magnetstimulering.

Foto: Nathan Rose med flera

Nervceller i hjärnan behöver inte hela tiden vara aktiva för att kunna vara med och hålla nya minnen i arbetsminnet, enligt en ny studie i tidskriften Science.


Carl-Magnus Hake

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se


Resultaten skulle därmed åtminstone delvis omkullkasta en rådande hypotes om hur just arbetsminnet fungerar.

– Det här är en spännande studie som pekar på att arbetsminnet fungerar på liknande sätt som långtidsminnet, det vill säga att minnen lagras genom att kopplingarna, synapserna, mellan nervceller i nervcellskretsarna byggs om, säger Lars Olson, professor i neurobiologi vid Karolinska institutet.

Arbetsminnet är den del av minnet som håller reda på saker som är nödvändiga för stunden. Den dominerande teorin är att detta fungerar genom en kontinuerlig aktivering av nervceller som representerar olika saker i arbetsminnet.

Men den teorin verkar alltså inte stämma, enligt de nya resultaten.

Genom olika minnestester med försökspersoner visar forskaren Natham Rose och hans kollegor vid bland andra University of Wisconsin i USA att föremål tycks kunna finnas kvar i arbetsminnet trots att den motsvarande hjärnaktiviteten verkar vara utslocknad.

Först fick deltagarna titta på olika föremål eller ord på en datorskärm. Samtidigt följdes hjärnaktiviteten med magnetkamera för att tillsammans med en algoritm för så kallad djupinlärning registrera var de olika minnena lagrades.

Sedan utfördes en rad olika tester där personerna fick titta på bilder i olika kombinationer och blev tillsagda att vissa av föremålen eller orden kunde vara särskilt viktiga att fokusera på.

Med EEG-mätning konstaterade forskarna att hjärnaktiviteten snabbt försvann för de minnen som inte ansågs viktiga.

– Det var precis som om det föremålet hade blivit bortglömt. Men vi vet att det fanns kvar i arbetsminnet eftersom deltagarna mycket snabbt kunde komma ihåg det igen, om de ombeddes att göra detta, samtidigt som den motsvarande hjärnaktiviteten då kom tillbaka, skriver Nathan Rose i ett mejl till Dagens Medicin.

Vidare prövade forskarna att reaktivera de olika arbetsminnena med hjälp av transkraniell magnetstimulering riktad mot de områden i hjärnan där minnena fanns representerade. Det visade sig då att dessa minnen verkade kunna reaktiveras men bara om testpersonerna visste att de kunde vara viktiga i resten av minnestestet.

– Detta gjorde oss mer säkra på att det vi såg var äkta, samtidigt som vi blev mer fängslade av fynden. Det här verkar vara en mycket dynamisk process som kan styras viljemässigt, skriver Nathan Rose till Dagens Medicin.

Läs abstract till studien:

Nathan Rose med flera. Reactivation of latent working memories with transcranial magnetic stimulation. Science 2016; 353: 1 136–1 139. DOI: 10.1126/science.aah7011

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev