Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Studier på antikroppar mot alzheimer nu i tryck

Publicerad: 23 Januari 2014, 12:22

Förrförra året stod det klart att två omtalade amyloidantikroppar mot Alzheimers sjukdom saknade effekt. Nu publiceras resultaten. Och enligt professor Kaj Blennow finns det trots allt en del positiva besked.


Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdom

– Här finns svaga tecken på att den här typen av behandling kan fungera i framtiden, på rätt patienter och med rätt diagnostik, säger han.

Det var i augusti 2012 som de kanske två största bakslagen inom alzheimerforskningen offentliggjordes, då de två antikropparna bapineuzumab och solanezumab framstod som verkningslösa i fas 3-prövning.

Bägge läkemedlen var riktade mot peptiden beta-amyloid, vars ansamling i så kallade amyloida plack i hjärnan anses vara drivande i sjukdomsprocessen enligt den omdiskuterade amyloidhypotesen.

Resultaten har tidigare kommunicerats i pressmeddelanden och på vetenskapliga möten, se länkar här intill. Men nu publiceras de för en bredare publik i New England Journal of Medicine.

Kaj Blennow, som är professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är medförfattare till en av studierna, den som gällde bapineuzumab. Han konstaterar att antikroppen gav minskad upplagring av beta-amyloid i hjärnan men också att det fanns ”nerströms” tecken på minskad nervcellsskada, i form av minskade nivåer av fosforylerat tau-protein i ryggvätskan hos patienterna.

– Problemet är att vi nog har gått in för sent i sjukdomsprocessen. I studien på bapineuzumab visar det sig också att kanske upp till var fjärde patient i själva verket hade annan demenssjukdom än alzheimer. Då blir det så klart ännu svårare att visa effekt, säger Kaj Blennow.

När det gäller solanezumab poängterar han att denna antikropp faktiskt syntes bromsa den kognitiva försämringen i en undergrupp av patienter med mild alzheimer.

Borde man inte ha sett effekt på andra biomarkörer med solanezumab också?

– Kanske var patienterna behandlade under för kort tid. Det finns även skillnader i hur de här två antikropparna binder till beta-amyloid, där bapineuzmab också angriper amyloidplacken, säger Kaj Blennow.

För närvarande testas flera antikroppar mot beta-amyloid i klinisk prövning. En av de mest intressanta studierna pågår i USA där personer med lättare minnesproblem och tecken på amyloidupplagring i hjärnan får behandling med solanezumab.

– Vi får invänta den och andra även andra mycket intressanta studier som görs på patienter med genetisk risk att utveckla tidig alzheimer, säger Kaj Blennow.

Hur ser du på amyloidhypotesen efter alla misslyckandena med läkemedel som riktas mot beta-amyloid?

– Jag tycker inte den har fått en knäpp på näsan. Inga andra hypoteser har heller stärkts. Det har inte kommit några nya infallsvinklar under de senaste åren, säger Kaj Blennow.

Läs abstract till studierna:

Stephen Salloway med flera. Two Phase 3 Trials of Bapineuzumab in Mild-to-Moderate Alzheimer’s Disease. New England Journal of Medicine 2014; 370:322–333. DOI: 10.1056/NEJMoa1304839
Rachelle Doody med flera. Phase 3 Trials of Solanezumab for Mild-to-Moderate Alzheimer’s Disease. New England Journal of Medicine 2014; 370: 311–321 DOI: 10.1056/NEJMoa1312889

Läs blogg: Mörker och lite ljus i forskningen om alzheimer

Relaterat material

Nya vägar söks efter alzheimerfloppar

Nya rön om alzheimermedicin

Besvikelse över antikropp mot alzheimer

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdom

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev