Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Transplanterad nerv från ben gav rösten åter

Publicerad: 10 oktober 2008, 08:45

Tack vare en ny svensk metod där skador på stämbandsnerven repareras med hjälp mikrokirurgi och behandling med läkemedlet nimodipin kan patienter slippa livslång heshet.


Varje år får mellan 20 och 30 patienter i Sverige irreversibla skador på stämbandsnerven, nervus laryngeus recurrens, i samband med operation av sköldkörteln.

Resultatet blir luftläckage, heshet och okoordinerade rörelser av stämbandet.

Hittills har inga metoder att reparera den skadade nerven gett bra resultat. I vissa länder rekommenderar man därför att kirurgisk rekonstruktion av stämbandsnerven inte görs.

Men en ny svensk metod, som utvecklats vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, väcker nu hopp för patienter som drabbats av skadan.

– Av de fem behandlade patienter som vi hittills följt upp tillräckligt länge har samtliga i stort sett fått tillbaka normal röst inom ett år efter att ingreppet gjorts. Så vi är mycket nöjda över resultatet, säger kirurgen Per Mattsson, som står bakom den nya metoden tillsammans med neurokirurgen Mikael Svensson.

Metoden innebär att en bit av en ytlig nerv från utsidan av benet transplanteras till den skadade stämbandsnerven. På grund av den lilla anatomin måste den transplanterade nerven sys fast under mikro­skop. Denna nerv fungerar sedan som en ställning på vilken nya friska nervtrådar från den avklippta stämbands­nerven kan växa.

Den stora skillnaden jämfört med andra metoder är att patienten efter operationen också får behandling med läkemedlet nimodipin. Det är en så kallad kalciumflödeshämmare som ursprungligen utvecklades mot högt blodtryck. Behandlingen varar i runt tre månader, vilket motsvarar den tid det tar för stämbandsnerven att växa ut.

– Sedan tidigare är det visat att nimodipin har en gynnsam effekt på tillväxttakten hos växande nervtrådar. Därför ville vi pröva om det även kan bidra till läkningsprocessen vid skador på stämbands­nerven, säger Per Mattsson.

Han och hans kollegor kan också ha hittat en förklaring till varför det tidigare varit så svårt att få tillbaks funktionen hos stämbanden. Enligt fynd som presenterades i en avhandling vid Karolinska institutet den 26 september av läkaren Jonas Hydman är nervkontrollen av stämbandsmuskulaturen mer komplicerad än man hittills trott.

– Vi har upptäckt att de muskler i struphuvudet som styr stämbanden på samma gång kontrolleras av signaler både från stämbandsnerven och en annan nerv, laryngeus superior. Vid brott på stämbands­nerven tar laryngeus superior sakteliga över kontrollen av en viss muskel som styr stämbanden. Men att detta sker uppfattas sannolikt inte av hjärnan på ett korrekt sätt, varför patienten får talproblem, säger Per Mattsson.

– Därför är det viktigt att den skadade stämbands­nerven så snabbt som möjligt kan växa ut innan laryngeus superior helt tagit över kontrollen av stämbandsmuskulaturen. Därför tror vi också att behandlingen med nimodipin kan vara avgörande för de goda resultaten med vår metod.

Per Mattsson och hans kollegor tänker nu undersöka om behandling med nimodipin också kan förbättra läkningen av andra nervskador.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev