Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Vattenskalle bör opereras även hos besvärsfria patienter

Publicerad: 24 augusti 2006, 09:33

En vattenskalle bör alltid opereras - även om patienten gått obehandlad i många år och inte upplever några besvär. Det menar neurokirurgen Hannes Stephensen.


Vid hydrocefalus, eller vattenskalle, ökar mängden vätska i hjärnan. Som en följd vidgas hjärnans ventriklar, hålrum.   Hjärnskadan leder till gångsvårigheter, minnesstörningar och i vissa fall urininkontinens. Dessutom syns de förstorade håligheterna tydligt vid en MR-undersökning.

Hydrocefalus kan uppstå till följd av andra sjukdomar, som hjärntumör eller stroke. Men den kan också uppstå spontant, utan att någon annan sjukdom ligger i botten, framför allt hos äldre personer.

Sjukdomen kan även vara medfödd. Då kan den upptäckas redan tidigt efter födseln eller först i vuxen ålder.

Neurokirurgen Hannes Stephensen har vid Sahlgrenska universitets­sjukhuset i Göteborg opererat 17 patienter som - troligen - har haft vattenskalle sedan barndomen. Vissa hade antagligen gått obehandlade i upp mot 40 år.

- Förr sade vi att de här patienterna ska lämnas ifred, eftersom deras skador är permanenta, säger Hannes Stephensen, som numera arbetar vid Universitetssykehuset Nord-Norge i Tromsø.

Patienterna beskrev inga egentliga besvär, i alla fall inga som de hade kopplat till sin sjukdom. Flera av dem visste inte ens om att de hade vattenskalle.

- Patienterna hade en oklar uppfattning om att något inte stämde i kroppen, men de var inte tydligt medvetna om vad, säger Hannes Stephensen.

Ville pröva om operation hjälpte  Han kom i kontakt med patienterna sedan de sökt vård av andra skäl, som svår huvudvärk och kramp-anfall. Vid MR-undersöktning upptäcktes håligheter i hjärnan, något som dock kan ha andra förklaringar än vattenskalle.

Men Hannes Stephensen bestämde sig för att testa om patienterna hade svårigheter att gå, minnas och hålla tätt. Och det visade sig att patienterna hade kliniska symtom som är typiska för hydrocefalus, om än i lindrig form. Framför allt hade de gångsvårigheter, där de gick med korta, lite stapplande steg.

Eftersom diagnoskriterierna för vattenskalle uppfylldes bestämde sig Hannes Stephensen för att erbjuda två av patienterna en operation.  

- Jag tyckte det fanns anledning att se om de kunde förbättras i sin sjukdom, säger han.

Och patienterna blev verkligen påtagligt förbättrade.

- Före operationen beskrev patienterna inte sina besvär som så svåra. De hade helt enkelt vant sig vid dem. Men efter operationen var de mycket nöjda, säger Hannes Stephensen.

Det fick honom att gå vidare och operera ytterligare 15 patienter, vars sjukdom hade upptäckts då de sökt vård av andra anledningar.

Alla utom en blev förbättrad. Just den patienten råkade dock ut för en olycka kort efter operationen, vilket troligen kan ha påverkat resultatet.  

De opererade patienterna hade större huvuden än vad som är norm­alt. Det är skälet till att Hannes Stephensen tror att sjukdomen  har varit medfödd, eftersom det mjuka skallbenet hos nyfödda barn kan tänjas ut vid hydrocefalus.  

En av Hannes Stephensens slutsatser är att i princip alla patienter med vattenskalle bör opereras, förutsatt att de är i skick för operation.

- Har patienten gångsvårigheter, minnes­störningar och urininkontinens samtidigt som MR-bilden visar håligheter i hjärnan och andra sjukdomar är uteslutna - då bör man erbjuda operation. Oavsett om patienten själv upplever sina besvär som svåra eller inte och oavsett hur länge patienten har haft sin sjukdom, säger Hannes Stephensen.

Beskrivs som "ett nytänkande"  Lars Wallstedt, ordföranden i Svensk förening för neurokirurgi och överläkare i neurokirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, kallar Hannes Stephensens val att operera dessa patienter för "ett nytänkande".

- Det finns en utbredd uppfattning om att patienter med kompenserad hydrocefalus inte ska opereras eftersom det finns risker med ingreppet, säger Lars Wallstedt.

Han syftar på att många av dessa patienter klarar sig bra i samhället och i privatlivet, vilket betyder att hjärnan på något sätt kompenserar för sin sjukdom.

- Det nya här är att någon tror att de ska klara sig ännu bättre efter ett ingrepp, att de ska höja sin nivå.  Om det stämmer är det spännande, säger Lars Wallstedt.

Det vanligaste sättet att operera hydrocefalus går ut på att ett rör, en shunt, läggs in och leder vätsk­an ned till buken alternativt till hjärtat. De vanligaste komplikationerna kring operationen är att olika problem uppstår kring denna shunt. Det kan bli stopp i shunten och omoperationer är vanliga. Av de 17 patienter Hannes Stephensen opererade fick fyra stopp i shunten och fick opereras på nytt. Det är en normal komplikationsfrekvens, enligt Hannes Stephensen.

- Jag tycker ändå att nyttan överväger riskerna, även för de patienter som tidigare inte ansett sig ha så stora besvär, säger han.

Hannes Stephensen erbjöd ytterligare sex patienter operation. Men de avböjde med tanke på riskerna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News