Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

118 åtgärder mot hjärtsjukdom rangordnade från ett till tio

Publicerad: 18 Juni 2004, 12:14

Akut ballongvidgning till patienter med stor hjärtinfarkt om detta kan åstadkommas inom två timmar från vårdkontakt. Långtidsbehandling med acetylsalicylsyra efter en hjärtinfarkt. Betablockerare och ACE-hämmare till patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt. Det är exempel på åtgärder som fått högsta prioritet i Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsjukvården.


Den slutgiltiga versionen av riktlinjerna presenterades på fredagen på en presskonferens av några av de 67 experter som deltagit i arbetet. Riktlinjerna består av två delar, dels en medicinsk faktadel, dels en prioriteringslista, där 118 olika åtgärder vid olika sjukdomstillstånd rangordnas från ett till tio efter angelägenhetsgrad.  - Dessa åtgärder motsvarar ungefär 80 procent av allt vi gör i hjärtsjukvården, berättar Erling Karlsson, som lett arbetet med prioriteringarna.  Experterna har gjort avvägningar mellan hur allvarlig sjukdomen är, den vetenskapligt bevisade nyttan med vårdinsatsen och hur mycket den kostar i förhållande till nyttan.  Etet exempel på en åtgärd som prioriteras lågt (prioritetsklass tio) är full hjärtintensivvård till patienter som lider av annan allvarlig sjukdom och har en förväntad kort överlevnad.  - Att skicka multisjuka patienter i hög ålder till hjärtintensiven är varken barmhärtigt eller lönsamt, säger Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.  Lågt prioriterat är också att sätta in en implanterbar defibrillator på patienter som efter en hjärtinfarkt har en dålig vänsterkammarfunktion. Där anses kostnaden för hög i förhållande till nyttan och åtgärden hamnar i prioritetsklass nio.  Däremot anbefaller riktlinjerna högsta prioritet att sätta in en implanterbar defibrillator på patienter som löper stor risk att drabbas av ett kammarflimmer.  Ett tvisteämne bland experterna har varit behandling efter hjärtinfarkt med läkemedlet Plavix (klopidogrel), som hämmar aggregationen av trombocyter. Där har man nu enats om att ge hög prioritet (klass tre) åt tilläggsbehandling med Plavix i tre månader efter hjärtinfarkten. Däremot anser man att vinsterna med behandling längre än så är så små att det är tveksamt om det motiverar kostnaderna. Behandling med Plavix längre än tre månader får alltså prioritet sju.  Enligt Erling Karlsson är Socialstyrelsens prioriteringsdokument tänkt som en vägledning för att avgöra var resurserna i hjärt-kärlsjukvårdengör bäst nytta.  - Vi har inte lagt en ribba för vad som ska göras. Läkaren avgör i det enskilda fallet vad som är lämpligast att göra. Det kan alltid finnas skäl att göra avsteg från riktlinjerna, säger Erling Karlsson.  Samma dag som de nya riktlinjerna presenterades påbörjades arbetet med en revidering av riktlinjerna. Detta arbete ska ledas av Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Lars Grip, professor i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg. Den förre har ansvaret för det medicinska faktaunderlaget, den senare för prioriteringsarbetet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev