Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

16 procent klarade nytt kunskapsprov

Publicerad: 2 november 2016, 11:19

NY VERSION. Nio av 58 utlandsutbildade läkare blev godkända på det nya medicinska kunskapsprovet. Men nästan inga svenskutbildadeläkare ville skriva det.


Ämnen i artikeln:

Tuleprovet

Många utlandsutbildade läkare har oroat sig för att provet nu blir svårare, genom att en större del av läkarutbildningen ska täckas, jämfört med Tuleprovet där kunskaper inom fem specialiteter testades. Men vid det första provtillfället godkändes fler jämfört med det senaste Tuleprovet.

– Nio personer kommer att bli godkända. Det är 16 procent, jämfört med 10 procent vid det senaste Tuleprovet. Vi förväntade oss att hamna på samma nivå som vid Tuleprovet men hoppades att det skulle bli bättre eftersom vi har en annan frågetyp, säger Magnus Hultin, läkare och lektor vid Umeå universitet som tagit fram provet.

Vid förra höstens Tuleprov klarade däremot 23 procent provet vid sitt första provtillfälle.

– Nu ska vi analysera utifrån olika frågekategorier hur provet har fungerat och var problemen har varit, säger Magnus Hultin.

Mohamed Hassan, som Dagens Medicin pratade med inför provet, var en av de nio som blev godkänd.

– Jag trodde inte att jag skulle klara det, så det är jätteroligt.

Mohamed Hassan är mycket tacksam gentemot sin chef på Vårdcentralen i Tibro, där han jobbar som läkarassistent.

– Flera frågor hade man inte kunnat svara på utan att ha jobbat här, så att man vet hur systemet fungerar.

Den del som provskrivarna klarade bäst var att besvara frågor utifrån en vetenskaplig artikel – där var medianvärdet sex poäng av nio möjliga. Sämst resultat gav den första delen, där aspiranterna testades med stickprov från hela läkarutbildningen och fick flera svarsalternativ. Provet innehöll också en del med patientcase.  För att bli godkänd krävdes 60 procent rätta svar totalt, och inte under 50 procent på någon del.

Planen var att låta en kontrollgrupp av läkare utbildade i Sverige skriva provet, men det var för få som anmälde intresse.

– Vi fick tre anmälningar och sju, åtta stycken som visade intresse. Men vi hade velat ha ett 20-tal som minimum, säger Magnus Hultin.

Samtidigt har han börjat fundera över om jämförelsen skulle bli rättvis.

– Vi har i så fall en grupp som skriver under press och en utan. Då kan man fundera över giltigheten i en sådan jämförelse.

Men det skulle nog upplevas som mer legitimt av utlandsutbildade läkare om provet hade testats mot läkare utbildade i Sverige?

– Vi ska fundera på hur vi kan få till lämpliga grupper. Vi har bett Läkarförbundet om hjälp med detta.

I en eventuell jämförelsegrupp måste det ingå personer som är legitimerade och har jobbat som läkare i några år, eftersom det är legitimationsnivån som ska testas, tycker Emma Spak på Läkarförbundet.

– De får gärna ha varit specialister ett tag, för det kommer några av de nya att vara.

Men det är inte aktuellt enligt Magnus Hultin. Hittills är det AT-läkare som erbjudits ingå i kontrollgruppen.

– Det som ska prövas är grunden för legitimation, inte vad färdiga specialister kan, säger han.

Blir det inte lite orättvist att kontrollgruppen har utbildningen färskt i minnet?

– Nej. Det är samma regler om svenskar åker till USA och vill ha legitimation.

Emma Spak tycker att det är ett problem att så få klarar provet, och understryker vikten av att ha ett bra material för läkarna att förbereda sig med.

– Oavsett om man har bra kunskap så är testresultatet beroende av provets utformning och testmiljön. Det har funnits ett glapp i preparandkurserna som man måste jobba med framåt.

För dem som klarade provet återstår nu ett praktiskt prov i december, en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 och sedan klinisk praktik.

Relaterat material

Läkare oroliga inför nya kunskapsprovet

ISABELLE BECKMAN

Ämnen i artikeln:

Tuleprovet

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev