Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

31 vårdutbildningar kritiseras

Publicerad: 24 april 2007, 13:10

31 utbildningsprogram får hård kritik i Högskoleverkets stora utvärdering av vårdutbildningar. Om inte bristerna är åtgärdade om ett år riskerar de att förlora sin examensrätt.


Totalt har 136 utbildningar granskats i Högskoleverkets utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård. På vissa områden, exempelvis läkarutbildningarna, har ingen av de granskade utbildningarna ifrågasatts.

– Bedömarna har slagit fast att läkarutbildningen håller en hög klinisk kvalitet även internationellt sett, säger Högskoleverkets projektledare Brita Bergseth.

Däremot anmärker Högskoleverket på att läkarutbildningen fortfarande är fem och ett halvt år lång, trots  EU  :s direktiv om att den ska vara sexårig.

För sjuksköterskeutbildningarna ser det mörkare ut. 40 procent av sjuksköterskeprogrammen och 33 procent av utbildningarna till specialistsjuksköterska bedöms ha allvarliga brister.

De kritiserade utbildningarna finns både vid mindre högskolor och vid universitet med medicinsk fakultet som universiteten i Linköping och Uppsala och Karolinska institutet.

Bristande samband mellan mål, undervisning och examination, brister i lärarkompetens och bristande kvalitet i den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen är de vanligaste skälen till kritik.

Brist på utbildningsplatser, brist på handledare eller handledare som saknar handledarutbildning och adekvat högskoleutbildning är sådant som bedömarna uppmärksammat när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen.

– Landstingen och högskolan är skilda myndigheter och det är inte alltid man ligger i fas med varandra. I svåra tider drar landstingen ner på antalet utbildningsplatser samtidigt som högskolorna fått i uppdrag att öka antalet utbildningsplatser när det gäller bristyrken, säger Brita Bergseth.

Hon understryker högskolornas stora ansvar när det gäller vårdutbildningarna.

– Med undantag av läkarna, som genomgår ett nationellt slutprov, så får alla yrkesgrupperna legitimation direkt efter examen och bär eget ansvar från första dagen i sitt arbete. Studenterna har rätt att få en utbildning av hög kvalitet.

De utbildningar som kritiserats har nu ett år på sig att åtgärda bristerna och att redovisa sina åtgärder. Därefter tar Högskoleverket kontakt med bedömarna, som avgör om åtgärderna är tillräckliga. Annars kan examensrätten för utbildningen dras in.

Brita Bergseth påpekar att man trots den hårda kritiken mot framför allt sjuksköterskeutbildningarna ser en positiv trend i de utvärderingar som har gjorts av utbildningarna de senaste tio åren.

– Det har skett en fantastisk utveckling sedan vårdhögskolorna integrerades med högskolorna. Lärare och studenter har fått helt andra möjligheter till fördjupning och lärarkompetensen har ökat markant.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev