Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Abortkämpe blir svensk doktor

Publicerad: 25 april 2014, 12:04

Bilden visar Rebecca Gomperts som försöker lägga till med sin abortbåt i Valencia, Spanien. Fotot kommer från dokumentärfilmen The Vessel.

Foto: Diana Whitten

Läkaren Rebecca Gomperts rundar restriktiva lagar genom att erbjuda kvinnor medicinsk abort både via nätet och på havet.


Rebecca Gomperts främsta mål är att skapa opinion och samtidigt erbjuda kvinnor tillgång till abort i länder där det är förbjudet.

– Medicinsk abort är mycket säkert. Kvinnor är väl kapabla att ta till sig relevant information och utföra aborterna själva, säger Rebecca Gomperts och hänvisar till sina egna studier.

Rebecca Gomperts inledde sin läkarbana tidigt på 1990-talet på ett sjukhus i Guinea, där många av patienterna kom in med svåra skador, blödningar och infektioner efter egenhändigt utförda abortförsök.

– Det var fruktansvärt att se, säger hon.

En tid senare blev hon rekryterad till miljöorganisationen Greenpeace fartyg Rainbow warrior II. Och det var då, säger hon, under besök i Sydamerika som hon blev en abortkämpe på allvar.

– Tidigare, i Guinea, hade jag inte den politiska insikten men medvetenheten om lagstiftningens betydelse kröp under mitt skinn när jag insåg den enorma effekten av en restriktiv abortpolitik. Den enorma effekten på kvinnorna, där de ekonomiskt utsatta alltid är extra hårt drabbade.

Så skeppsläkaren Rebecca Gomperts kläckte idén om en abortbåt och organisationen Women on waves grundades 1999. Den har skapat stora rubriker sedan dess. Rebecca Gomperts är van vid att mötas av starka känslor och blir ömsom hyllad som en hjälte, ömsom hatad som en mordförespråkare.

Hon gör bara ett jakande ljud till svar på frågan om hon utsätts för hot, och gör klart att hon inte vill prata om det.

Organisationens båt besöker en hamnstad i ett land där aborter är illegala, vanligen under stort tumult. Kvinnor med oönskade graviditeter tas ombord varpå båten seglar ut till internationellt farvatten där aborterna genomförs.

Genom att lägga sig utanför landets gräns begås inga formella lagöverträdelser, och polis eller kustbevakning kan inte ingripa.

Det får inte plats många kvinnor åt gången, och det är heller inte många som vågar ta sig förbi skrikande demonstranter och pressuppbåd för att klättra ombord. Abortbåtens syfte är i första hand att skapa debatt, säger Rebecca Gomperts.

Lite mer i det tysta pågår i stället en långt mer omfattande verksamhet: aborter via internet.
Gomperts grundade Women on web 2005, som en fristående systerorganisation till Women on waves. I dag är hon den enda avlönade anställda, övriga är utbildade volontärer som inte nödvändigtvis behöver ha medicinsk bakgrund. På något av tolv språk ger de råd till de cirka 70 000 oönskat gravida kvinnor som söker kontakt via organisationens sajt varje år. Hur många som sedan går vidare och gör en abort kan Gomperts inte uppge på rak arm, men det rör sig om många tusen.

– Jag kan inte säga några siffror utöver de som vi har publicerat i vetenskapliga artiklar.
Den senaste studien, publicerad i Contraception i februari, är baserad på uppgifter om 307 aborter bland kvinnor i Brasilien 2011. Slutsatsen är att medicinsk abort efter telemedicinsk rådgivning är säkert och effektivt, men att det finns en klart ökad risk för kirurgisk åtgärd efteråt om aborten genomförs efter graviditetsvecka 13.

Ungefär hälften av de kvinnor som kontaktar Women on web vill ha läkemedel, mifeprison och misoprostol, för att själva kunna genomföra en abort. Efter utredning och rådgivning skickar Women on web hem läkemedlen till kvinnan i ett diskret kuvert, vanligen mot att kvinnan donerar 90 euro till organisationen.

Andra kvinnor har på egen hand fått tag i misoprostol, exempelvis Cytotec, vars officiella användningsområde är behandling eller förebyggande av magsår och får då råd om hur de ska använda det.

Misoprostol brukar ges vaginalt eftersom det är något mer effektivt för att starta ett värkarbete. Men Women on web rekommenderar ändå oral användning. Läkemedelsrester i vagina skulle kunna avslöja den kvinna som måste söka sjukvård på grund av kraftiga blödningar i samband med aborten.

Blödningarna i sig gör det dock inte, betonar Gomperts.

– De går inte att skilja från ett vanligt missfall.

Om några veckor försvarar Rebecca Gomperts sin doktorsavhandling vid Karolinska institutet, där hon har handletts av professor Kristina Gemzell Danielsson.

Den handlar bland annat om säkerheten med medicinska aborter efter telemedicinsk rådgivning och baseras på uppföljningar av kvinnor i Women on webs omfattande databas.

– Det finns en enorm potential i telemedicin. Den kan hjälpa till och utjämna orättvisor när det gäller tillgången till vård, säger Rebecca Gomperts.

Det händer att organisationen kontaktas av kvinnor från Sverige, eller andra länder med tillgång till legal abort. De får aldrig några abortpiller utan hänvisas till vården. Men även i Sverige skulle telemedicin inom abortvården kunna ha en framtid, tycker Gomperts.

– Jag tänker i synnerhet på era glesbefolkade områden. Men i så fall krävs en stor kulturell och mental omsvängning inom läkarkåren. Konservatism och rädsla bland läkare hindrar utvecklingen.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev