Akutläkare dygnet runt gav stora vinster

Akutläkarna kan ta hand om en stor del av alla som kommer in på akuten och fungera som en första linjens läkare som påbörjar behandling, utredning och stabiliserar patienten.

– Nu slipper vi ha patienter som snurrar runt på akuten 10–14 timmar, och blir skickade till olika klinikers jourer, säger Erika Nilsson, akutläkare och medicinsk chef vid Akutsjukvården Västerbotten, och ansvarig för införandet av det nya sättet att arbeta på Nus akutmottagning.

Tidigare bemannades akuten på dagtid med läkare från klinikerna och med akutläkare nattetid. Nu tar akutläkarna även hand om ortoped- och kirurgklinikernas akutpatienter dagtid.

– Vi kan göra en bedömning av hela patienten så att de fortare hamnar rätt. Våra läkare gör en bedömning, påbörjar både behandling och utredning, och tar beslut om patienten ska läggas in eller kan åka hem, säger Erika Nilsson.

Förhoppningen är att det snart går att utöka arbetssättet till att gälla fler kliniker. Nästa steg är att ta hand om medicinklinikens akut­patienter dagtid.

Totalt 20 akutläkare –  fyra akutläkarspecialister, resten ST-läkare eller andra specialister –  arbetar på akutmottagningen. Dygnet har delats upp i sju arbetspass. Två akutläkare tjänstgör hela tiden.

Redan 2004 startade Västerbottens läns landsting, VLL, ett projekt för att se om landstinget kunde ha anställda akutläkare dygnet runt.

– Vi lyckades inte bemanna då eftersom det inte fanns några akutläkare att rekrytera. Det fanns några entusiaster bland sjukhusets läkare som bara jobbade nattetid. Men det blev för slitigt i längden. 2014 insåg vi att vi måste bestämma om sjukhuset skulle ha akutläkare eller inte, som skulle jobba dygnet runt, säger Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör på VLL.

Det nya arbetssättet är även bra för arbetsmiljön på akuten, som tidigare bara hade fast anställda sjuksköterskor och undersköterskor.

– Tidigare kom läkare från andra kliniker som var mer eller mindre delaktiga i hur de arbetar på mottagningen. Det var svårt att få en bra teamkänsla.

Det nya arbetssättet utvärderades vid årsskiftet.

– Då hade det bara gått tre månader, men vi kunde se att det tidigare var stora skillnader mellan klinikerna, till exempel hade kirurgipatienter tidigare lång vistelsetid på akuten. Med det nya arbetssättet fick vi en jämnare kurva för patienternas tid till doktor och vistelsetid på akuten, säger Erika Nilsson.

De tänkta arbetssätten och kontaktytorna mellan klinikerna fungerar. Patienterna får rätt behandling, och ledtiderna drar inte iväg, konstaterar Jonas Claesson.

– Allt går enligt plan och vi upp­lever att det har varit framgångsrikt. Det gäller att få struktur och så smidiga rutiner som möjligt för patienter som ska läggas in.

Arbetssättet används även på andra sjukhus, exempelvis Universitetssjukhuset i Linköping.

BOEL HALLDÉN