Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Albinsjuksköterskan ger äldre patienter gräddfil på akuten

Publicerad: 26 september 2007, 09:40

Då var de gamla mångsjuka patienterna akutens problembarn. Nu glider de fram i en alldeles egen gräddfil.


Sjuksköterskorna Marie-Louise Olofsson och Jeanette Hellberg är två av hjärnorna bakom det projekt som blev så lyckat att det nu är en naturlig del av akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund och drar studiebesök från hela landet.

– En avgörande sak för framgången tror jag är att vi verkligen brinner för det här. Idén har inte kommit uppifrån. Det var vi som kom med den. Och vi fick fria händer att utforma den, säger Marie-Louise Olofsson.

Idén fick fyra sjuksköterskor när de gick en specialist­utbild­ning i vård av äldre. Under utbildningen praktiserade de på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund.

– Vi slogs av att det inte var någon som hade tid för de gamla patienterna på akuten. De fick vänta i timmar. Många av de här patienterna är tysta och försynta, de vill inte vara till besvär, säger Jeanette Hellberg.

Eftersom deras åkommor sällan var livshotande kom nya, svårare akutfall hela tiden före i kön. De gamla fick oftast vänta i över fyra timmar, ibland ända upp till åtta timmar, på att få möta läkaren.

Snabbare genom vårdkedjan
Tanken med Albin – som projektet av någon outgrundlig anledning kallas – är att den geriatrik­utbildade Albinsjuksköterskan ska sätta den gamla mångsjuka patienten i centrum och få henne eller honom att flyta snabbare genom akutens vårdkedja.

I praktiken går det till så att de fyra Albinsjuksköterskorna möter de äldre patienterna direkt när de kommer till akutmottagningen och ger dem ett personligt omhändertagande genom akuten och ända fram till vård­avdel­ningen.

Patienten får till att börja med mat och dryck, hjälp att gå på toaletten och kanske en sängplats att vila sig på.

– De här patienterna är så sköra att de lätt drar på sig trycksår när de får ligga på en bår och vänta för länge, säger Jeanette Hellberg.

Redan före ankomsten har distriktssjuksköterskan eller distriktsläkaren i primärvården ringt till Albinsjuksköterskorna och varslat om att patienten är på väg. Och har de inte ringt till akuten – då ringer Albinsjuksköterskan upp.

Genom dessa samtal och genom att kolla upp tidigare journaler tecknar sjuksköterskan patientens sjukdomshistoria, som sedan serveras på ett bräde för den läkare som ska bedöma patienten. Det spar tid för läkaren och gör att läkaren är så välinformerad att han eller hon kan lägga all sin koncentration på att göra en aktuell medicinsk bedömning.

Ska samordna vården
Om vårdpersonalen redan har bestämt sig för varför patienten ska läggas in avvaktar man med vissa förberedande undersökningar tills patienten ligger på vårdavdelningen. Albinsjuksköterskan samordnar också vården kring patienten. Behövs det en sjukgymnast kallas en sjukgymnast in. Behövs det en arbetsterapeut kallas en arbets­tera­peut in. Behövs det en vårdplats ordnas en sådan redan i ett tidigt skede.

– Det är ett slags detektiv­arbete man gör, säger Marie-Louise Olofsson.

En viktig del i Albin-projektet är att sjuksköterskan ger återkoppling – till de distriktsläkare och distriktssjuksköterskor som vårdar patienten, till personalen i äldre­vården och till den närmast anhöriga.

– Kommunikationen mellan sjukhuset och de som i var­dagen finns i patientens närhet har blivit mycket bättre. Detta gör också att patienten och de an­höriga känner en större trygghet, säger Jeanette Hellberg.

Enligt Albinsjuksköterskorna har denna gräddfil för de äldre mångsjuka patienterna lett till flera goda resultat: Patienten känner sig tryggare vid besöket på akutmottagningen, doktorn är bättre rustad att möta patienten, kommunikationen mellan sjukhuset och närsjukvården plus de anhöriga har förbättrats. Dessutom har den genomsnittliga väntetiden kortats från fyra och en halv timme när projektet startade 2004, till cirka tre timmar i dag.

Överläkare Christer Wahlfrid på akutmottagningen berättar att förut var det ingen av läkarna som hade någon större lust att ta sig an de här besvärliga gamla patienterna med många diffusa sjukdomar. Nu är det tvärtom:

– Man vet att när man får en Albinpatient så är förarbetet redan gjort – den medicinska och sociala bakgrunden är fullödigt kartlagd. Det underlättar vårt arbete otroligt mycket och vi kan klara av patienten på kanske tio minuter i stället för en timme.

Marie-Louise Olofsson är kritisk till att sjukvården överlag tenderar att ha ett för snävt medicinskt perspektiv, där varje kroppsdel och symtom behandlas isolerat för sig.

– Vi försöker att inte bara se den enskilda sjukdomen, utan hela patientens behov. Och det känns som att det här geriatriska tankesättet sprider sig till resten av akutmottagningen.

Så gjorde vi

Problemet:
Äldre patienter fick ett dåligt mottagande på akutmottagningen och fick vänta i många timmar innan de fick träffa en läkare för en medicinsk bedömning. De kände sig missförstådda och åsidosatta.

Lösningen:
Fyra sjuksköterskor med geriatrisk inriktning tar hand om de äldre patienterna direkt när de kommer in, kontaktar närsjukvården om patienternas sjukdomshistoria och samordnar vården på akutmottagningen.

Resultatet:
Väntetiden har kortats från i genomsnitt fyra och en halv timme till tre timmar. Vårdtiden har kortats med någon dag. Patienter och anhöriga känner sig tryggare. Sjuksköterskorna har avlastats.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News