Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Alla nominerade bidrag till Guldskalpellen 2010

Publicerad: 9 april 2010, 17:04

GULDSKALPELLEN 2010 Den 19 maj kommer socialminister Göran Hägglund (kd) att dyka upp och bjuda på tårta någonstans i Sverige. Då är det för femte gången dags att dela ut vårdens vassaste pris – Guldskalpellen. Hela 23 bidrag gör upp om att ta hem årets utmärkelse.


NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

1. Ny modell för arbetsterapi

Projekt: Patientfokuserad modell för arbetsterapi.

Verksamhetens hemvist: Arbetsterapienheten på Sunderby sjukhus mellan Boden och Luleå.

Motivering: En patientfokuserad modell för arbetsterapi har resulterat i nöjda patienter och ett tydligt arbetssätt vid Sunderby sjukhus. Det är arbetsterapienheten vid sjukhuset som sedan 2001 bedriver ett kontinuerligt arbete för att förbättra de arbetsterapeutiska åtgärderna.

Med modellen och beprövad erfarenhet som grund har ett arbets­terapiprogram utformats. Syftet med programmet är att ge patienterna ett gott bemötande och likvärdiga och adekvata åtgärder utifrån deras behov. En manual för dokumentation, gemensam för hela länet, säkrar informationsöverföringen i vårdkedjan.

Årligen mäts tillgänglighet, bemötande och patienternas nöjdhet. 91 procent av enhetens patienter ansåg sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling. 90 procent var nöjda med den behandling de fått. 92 procent ansåg sig ha blivit bra eller mycket bra bemötta av arbetsterapipersonalen.

2. Delaktig patient i rehabiliteringen

Projekt: Tvärprofessionell rehabilitering av smärtpatienter på vårdcentral med rollkompletterande team­arbete och patientdelaktighet i fokus.

Verksamhetens hemvist: Furunäsets vårdcentral i Piteå.

Motivering: Med befintliga resurser och kompetens har Furunäsets vårdcentral utvecklat ett arbetssätt i team för att erbjuda multimodal rehabilitering av smärtpatienter. Arbetssättet är tidsbesparande, sätter patienten i cent­rum och ger en möjlighet att utveckla helhetsperspektivet i vården.

I första hand läkare, sjukgymnast, arbets­terapeut och kurator samverkar kring patienten, tillsammans med övriga personalgrupper på vårdcentralen. Fasta tider för teammöten under­lättar verksamheten. Patienten är alltid fysiskt närvarande på mötena och ses som den viktigaste teammedlemmen, eftersom han/hon är delaktig i både målformulering och planering av rehabiliteringen.

Arbetet har gett positiva effekter hos långvarigt sjukskrivna smärt­patienter, bland annat genom återgång i arbete och minskad smärta och ångest. För vårdcentralens anställda har metoden sparat tid och resurser och dessutom förbättrat kommunikationen mellan olika yrkesgrupper. Arbetssättet har också lett till ett gott samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, vars representanter ofta deltar vid team­träffarna.

3. Kommunikation i realtid via VIS

Projekt: VIS – Verksamhetens informationssystem.

Verksamhetens hemvist: Norr­bottens läns landsting.

Motivering: På en ny teknisk plattform har landstinget utvecklat en struktur för att lättare kunna dela information i de olika styrdokument som finns i vården och som ligger utanför journalsystemen. Ytterst är det en patientsäkerhetsfråga att till exempel dokument med riktlinjer är uppdaterade och anses tillförlitliga av personalen.

Modellen innebär att sjukvård, utbildning och forskningsresultat kan kommuniceras i realtid. Gränssnittet har utformats i nära samråd med verksamheten. En viktig framgångsfaktor har också varit att arbetet bedrivits tvärprofessionellt och att gemensamma och värdeneutrala begrepp har definierats, som kan användas i dokumenten. Modellen ska nu permanentas och införas i hela organisationen under den kommande treårsperioden.

En målsättning är att VIS ska integreras med patientjournalssystemet VAS+, för att bland annat snabbt kunna säkerställa att åtgärder i standardvårdplanerna verkligen utförs.

JÄMTLAND/STOCKHOLM

4. Ökad kunskap om missbruk

Projekt: Riskbruksprojektet.

Verksamhetens hemvist: Öster­sund/Stockholm.

Motivering: Riskbruksprojektet är ett exempel på ett nationellt framgångsrikt folkhälsoarbete. Genom projektet har alla landsting utbildat sin personal i metoder för alko­hol­förebyggande insatser, framför allt motiverande samtal.

I en treårsuppföljning redovisar alla personalgrupper i primärvården och företags­hälso­vården att de har ökat sina kunskaper om riskbruk och ökat sina frågor om alkoholvanor bland patienterna. Ökningen är störst bland distriktssköterskor.

LANDSTINGET DALARNA

5. Patienter bedöms redan i hemmet

Projekt: Projekt utökat samarbete mellan ambulans och primärvård i Vansbro.

Verksamhetens hemvist: Vansbro, Landstinget Dalarna.

Motivering: Genom ökad samverkan mellan inblandade enheter har man i Vansbro arbetat fram en långsiktigt hållbar modell för att med stöd av jour­havande läkare vid akutsjukhus kunna ge en utökad hemsjukvård. Detta gör att ambulans­verk­samheten inte måste skjutsa in alla patienter till akutsjukhus. Med nuvarande kompetens i ambulansen kan dessa i stället behandlas eller bedömas på plats.

Under projektperioden har 95 patienter, eller 18 procent, kunnat få sin behandling/bedömning i hemmet. Av dessa har 68 kunnat stanna kvar i hemmet, medan 18 har omprioriterats till annan transport än ambulans.

Bland vinsterna nämns att detta har ökat tryggheten hos de patienter som har ett behov av utökad hemsjukvård, samtidigt som belastningen på akutmottagningarna i Falun och Mora har minskat. Mindre tid för ambulans på vägarna betyder vinster både ekonomiskt och ur miljösynpunkt, sam­tidigt som det ökar tillgängligheten till ambulansen.

LANDSTINGET GÄVLEBORG

6. Utveckling i fokus på rehabmedicin

Projekt: Systematiskt utvecklings­arbete på rehabmedicin.

Verksamhetens hemvist: Rehabmedicin i Sandviken.

Motivering: Rehabmedicin i Sand­viken har ett målinriktat arbetssätt som genomsyrar hela vårdkedjan – från patientverksamhet till ledning. Allt arbete inom rehabmedicin genomförs med ett ständigt vetenskapligt förhållningssätt i den kliniska verksamheten. Dessutom pågår ständiga utvecklingsprojekt exempelvis projektet IT-lägenhet, Minnesprojektet, Körkortsprojektet, samt utvärderingsarbeten av olika slag.

7. En första linjens psykiatri för barn

Projekt: BUP och primärvård tar gemen­samt ansvar för barn- och ung­domar med psykisk ohälsa.

Verksamhetens hemvist: Primär­vården och barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget Gävleborg.

Motivering: I ett projekt vid barn- och ungdomspsykiatrin i Landstinget Gävleborg, har man klarlagt hur primärvård och specialistsjukvård på området ska förhålla sig till varandra. Detta utifrån den nationella intentionen att skapa en första linjens psykiatri. Genom detta arbete ger man nu barn och ungdomar med psykisk ohälsa rätt insats på rätt nivå och i rätt tid.

I arbetet har man bland annat under­sökt ansvarsfördelningen – vad primärvården respektive BUP ska göra för olika diagnosgrupper barn och ung­domar med psykisk ohälsa.

LANDSTINGET VÄSTMANLAND

8. Bättre kvalitet för cancerdrabbade

Projekt: Multidisciplinärt omhändertagande av patienter med ändtarmscancer, Västerås.

Verksamhetens hemvist: Centrallasarettet i Västerås.

Motivering: Genom samverkan över professions-, disciplin- och klinik­gränser har Centrallasarettet i Västerås lyckats vända en behandling av patienter med ändtarmscancer från relativt låg kvalitet till absoluta topp­resultat. Sjukhuset ligger numera i topp i landet i de jämförelser som görs för behandling av denna cancertyp.

Vad som nu utmärker verksamheten är ambitionen att samla vården kring patienten i stället för att splittra upp den på många kliniker och insatser. Varje vecka håller kirurg, radiolog, pato­log och onkolog möten för att skräddarsy och optimera behandlingen. Varje patient får en kontaktsjuksköterska som agerar som patientens lots genom behandlingen. Kontaktsjuksköterskan följer också självständigt upp patienterna efter operationen.

Sjukhuset har också infört nya operationstekniker, varav en del inte tidigare har beskrivits. Flera forskningsprojekt drivs vid kliniken och den deltar även i en internationell randomiserad studie om hur intensivt patienter bör följas upp.

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

9. Nytt center för idrottsmedicin

Projekt: Capio Artro Clinic.

Verksamhetens hemvist: Stockholm.

Motivering: Genom starten av Capio Artro Clinic och Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska institutet, har man lyckats kombinera offentlig och privat vård med forskning och utbildning. I ­grunden ligger visionerna högspecialiserad och effektiv sjukvård med IT, personal­engagemang, forskning och utbildning.

Under åren 2006–2008 har verksamheten flyttats till Sophiahemmet där operation, mottagning, rehabilitering, forskning och utbildning samt administration arbetar under samma tak.

Genom projektet har Capio AB, Karolinska institutet och Sophia­hemmet samarbetat för att skapa och utveckla ett internationellt erkänt idrottsmedicinskt centrum. I detta projekt har också en IT-plattform utvecklats både för den kliniska verksamheten och för forskningsverksamheten.

10. Kortad väntan för äldre sjuka

Projekt: Genaprojektet.

Verksamhetens hemvist: Stockholmsgeriatriken, Stockholms läns landsting.

Motivering: De nominerade har – trots de speciella förhållanden som råder i Stockholms akutsjukvård – lyckats skapa ett fungerande system för att styra akut sjuka geriatriska ambulanspatienter direkt till en geriatrisk klinik, utan att behöva ta omvägen förbi en akutmottagning.

Stockholmsgeriatriken och ambulansföretaget AISAB har tillsammans utvecklat ett triageverktyg som indikerar när ambulanssjuksköterskan ska ringa till geriatrikens bakjour för direkt­inlägg­ning av en patient.

Det första årets utvärdering visar att patienterna i genomsnitt har sparat fyra–fem timmar av väntan, handläggning och transport till och från akutmottagningen till geriatriken.
Samtliga geriatriska kliniker i landstinget kommer sannolikt att ha anslutit sig till projektet i slutet av 2010.

11. Patientsäkerhet från grunden

Projekt: Patientsäkerhetsgruppen vid ASIH Långbro Park: ”Patientsäkerhet i vardagen”.

Verksamhetens hemvist: ASIH Långbro Park, Stockholms läns landsting.

Motivering: Läkemedelshantering och informationsöverföring är två områden i vården som är förenade med stora risker. Därför har man vid ASIH Långbro Park bildat en patientsäkerhetsgrupp, som har utbildats och som träffas regel­bundet för att skapa möjligheter för utveckling och för att öka kunskaperna när det gäller patient­säker­het, samt även sprida dem till sina kollegor.

Tanken är att alla medarbetare ska se patientsäkerhet som grunden för god kvalitet i vården, att patientsäkerhet ska genomsyra det dagliga arbetet, utbildningsinsatser, mötestillfällen, rutiner och så vidare. Målet är att skapa en trygg och säker vård för patienten och på köpet en trygg och säker arbets­situation för vårdaren.

LANDSTINGET SÖRMLAND

12. Effektivt utan försämringar

Projekt: Ortopedkliniken MSE/KSK.

Verksamhetens hemvist: Mälar­sjukhuset i Eskilstuna.

Motivering: Ortopedkliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har under 2009 genomfört en rad förändringar och förbättringar för att öka patient­genom­ström­ningen, minska remittering utomläns samt utföra behandlingar med minsta möjliga personal­åtgång. Detta utan att försämra till­gäng­lig­heten för patienterna.

Några exempel på effektiviseringar är att man har börjat använda radiologenheten för att ge ryggblockader. Tidigare utfördes denna behandling på operationsavdelningen med ett operationslag som personalresurs. Genom att flytta verksamheten och utnyttja klinikens egen personal har operationsutrymme kunnat frigöras för främst dagkirurgi.

LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND

13. Ingrepp utan narkosläkare

Projekt: Monarkprojektet.

Verksamhetens hemvist: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Motivering: Genom att omorganisera vården vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, har man i Monarkprojektet lyckats öka antalet ingrepp på mottagningen, utan narkosläkare, vilket i sin tur har ökat tillgänglighet till operationscentralens resurser, där man dessutom har kunnat fokusera insatserna på akut och malign kirurgi.

Projektet har minskat kostnaderna för kliniken och landstinget när det gäller utnyttjandet av operations­cent­ralen och har totalt inneburit en ökad kostnadseffektivitet.

Enligt nomineringen har Monark­projektet lett till att flertalet patienter med enklare ingrepp och låg operationsrisk kunnat opereras på mottagningen i stället för på operations­central bland annat genom noggrann patientinformation, lokal­anestesi och narkos­sjuksköterske­över­vakad propofolsedering.

Förbättrings- och utveckling­sarbetet har medfört nöjdare patienter, ökad effektivitet och lägre kostnader med bibehållen medicinsk kvalitet.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

14. Succé för ny sorts triage

Projekt: Primärvårdstriage – ett sätt att öka tillgängligheten och korta köerna.

Verksamhetens hemvist: Vårdcentralen Biskopsgården, Primär­vården Göteborg.

Motivering: Vårdcentralen Biskops­gården inom Primärvården Göteborg har infört ett strukturerat sorterings­system för att öka tillgängligheten och utnyttja de olika personalkategorierna på ett bättre sätt. Systemet kallar de primärvårdstriage.

Huvudresultaten av projektet är att vårdcentralen har ökat tillgängligheten och att de olika yrkeskategorierna har utnyttjats på ett bättre sätt – vård på rätt vårdnivå på vårdcentralen. Dessutom upplever majoriteten av patienterna arbetssättet som positivt och personalen tycker att det har lett till en ökad trivsel och bättre arbetsmiljö.

Primärvårdstriage har visat sig så framgångsrikt att primär­vårds­styrelsen och primär­vårds­direktören i Göteborg har beslutat att samtliga vårdcentraler i Primärvården Göteborg ska arbeta enligt primärvårdstriage. Arbetssättet har även upp­märk­sammats av Västra Götalandsregionen som ett arbetssätt som bör efter­strävas i primärvården i den nya vård­vals­modellen – VG Primärvård.

15. Bra hantering av klagomål

Projekt: Metod för klagomålshantering.

Verksamhetens hemvist: Geriatrik Sahlgrenska, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Motivering: Med hjälp av en klago­­måls­­hanterare har Geriatrik Sahl­grenska vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg hittat ett sätt att både göra klagande nöjda och även bidra till utveckling av verksamheten. Bland annat kan förbättringsområden lyftas fram och nya rutiner utvecklas, ses över och förbättras, vilket leder till bättre, snabbare och effektivare vård.

I projektet finns det möjlighet, för patienter och anhöriga, att ta kontakt med klagomålshanteraren via telefon, e-post eller brev. Den som klagar ska få återkoppling inom tio dagar. Även anonyma klagomål ska registreras.

Den metod som man arbetar efter innebär att klagomålshanteraren strukturerat och systematiskt handlägger klagomålsärenden utifrån en modell i flera steg, som både innebär att inhämta information från den som klagar, och att ta fram en åtgärd. Ärendet avslutas sedan om de klagande är nöjda utifrån de vidtagna åtgärderna. Kan situationen inte redas ut informerar klagomålshanteraren om externa instanser såsom Social­styrelsen, Patientförsäkringen och HSAN.

Avslutande steg är att klago­måls­hanteraren återkopplar till verk­sam­heten. Den som är vårdenhetschef eller verksamhetschef beslutar om uppföljning och förbättringsåtgärder.

LANDSTINGET JÖNKÖPINGS LÄN

16. Studiecirkel för ökad kvalitet

Projekt: ”Open School” – studiecirkel i förbättringskunskap och patient­säker­het.

Verksamhetens hemvist: Qulturum, Landstinget i Jönköpings län.

Motivering: Hur sprider man kunskaper om förbättringsarbete och patientsäkerhet i vården till nytta för både arbetskamrater och patienter? Svaret ges av Qulturum vid Landstinget i Jönköpings län som för ett antal år sedan startade Open School. Det är namnet på en studiecirkel där del­tagarna ger och tar del av varandras arbeten för att sprida dem i den kliniska vardagen.

Studiecirkeln stimulerar till samarbete mellan deltagarna samtidigt som fokus läggs på patientens säkerhet. Detta leder till ökad kvalitet i vården och ger i förlängningen ekonomiska fördelar.

17. Simulering som sparar sedlar

Projekt: Simulering av operationsflöde.

Verksamhetens hemvist: Op/IVA, Länssjukhuset Ryhov.

Motivering: Med hjälp av dator­simu­leringar har man vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping lyckats undersöka flödet av patienter på en operationsavdelning med 18 operationssalar, inklusive pre- och postoperativa enheter. Genom simuleringarna har det blivit möjligt att testa förändringar i verkligheten och därmed också se vilka förändringar som sannolikt är de mest effektiva.

Det man bland annat har sett är att vissa schemaförändringar inte får avsedd effekt, vilket varit överraskande med tanke på att de vid en första anblick verkat gynnsamma.

Andra effekter av simuleringarna har varit att man har lyckats hitta flaskhalsarna i sina processer och även hittat möjligheter att ta hand om dessa. Enligt nomineringen har detta arbete besparat kliniken kostsamma omorganisationer som med största sannolikhet inte hade medfört några förbättringar.

18. Mentor stöttar patienterna

Projekt: Patientstödjare.

Verksamhetens hemvist: Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Motivering: Rehabiliterings­medi­cinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, har börjat arbeta med patientstödjare för att ta tillvara patienternas synpunkter, säkerställa att de får den information de önskar, göra dem delaktiga i rehabiliteringen och inte minst i klinikens utvecklings­arbete.

Uppdragsbeskrivningen för projektet innefattade att aktivt söka upp patienterna för att ge information, och söka informationsbehov, men även informera om klinikens arbetssätt, om patientens rättigheter, samt förbereda inför teammöte. Patientstödjaren sitter med vid teammöten, följer upp teammöten och går igenom den skriftliga rehabplanen. Under hela rehab­perioden ska patientstödjaren även finnas till hands för patientens frågor och synpunkter, samt fungera som bollplank och mentor.

En utvärdering visar bland annat att mer än 95 procent av patienterna har upplevt sig som fullvärdiga teammedlemmar, vilket ska jäm­föras med 80 procent före projektet. Patient­stödjarna upplevde arbetsuppgiften som patientstödjare som stimulerande och viktig. Dessutom upplevde behandlingsteamet att patienterna var bättre förberedda inför teammöte och mer delaktiga i diskussionen och upplägget av den personliga rehabplanen.

LANDSTINGET KALMAR LÄN

19. Helhetsgrepp på äldre sjuka

Projekt: Äldreteamet på Läns­sjuk­huset i Kalmar – en operativ intervention som identifierar och tillgodoser helhetsbehoven för patientgruppen ”de mest sjuka äldre”.

Verksamhetens hemvist: Länssjukhuset i Kalmar.

Motivering: Äldreteamet är ovärderligt i den mest sjuka äldres tillvaro i syfte att skapa trygghet och säkerhet i omhändertagandet. Enligt nomineringen är teamets samlade styrka att agera direkt i patientens situation unik och får många gånger livsavgörande konsekvenser. Patientens ”väg genom vården” stannar upp och en ny väg tar form efter äldreteamets bedömning avseende när, var, vem och hur nästa ”aktör” ska agera gentemot den enskilda patienten.

Tidigare fanns det i verksamheten en upplevelse och känsla av att omhändertagandet av patientgruppen ”de mest sjuka äldre” inte var optimalt och ändamålsenligt. Avsaknad av en helhetsbedömning av patienternas livssituation var uppenbar. Därför inrättades äldreteamet, som består av en sjuksköterska, en arbetsterapeut, en apotekare, en geriatriker och en biståndshandläggare från länets kommuner.

Av 54 patienter som genomgick en bedömning av teamet och som utvärderades fyra veckor senare rapporterade två tredjedelar att de hade bättre hälsa.

20. Mindre tvång i psykiatrin

Projekt: Nyckelprojektet Team 06.

Verksamhetens hemvist: Psykiatrisk intensivvårdsavdelning, piva, Läns­sjuk­huset i Kalmar.

Motivering: Genom små åtgärder och att lyfta frågan har man inom psykiatrin, avdelning 2 piva i Kalmar, lyckats minska antalet tvångsåtgärder i form av tvångsmedicinering, fastspänning och avskiljning med 40 procent.

Personalen har utarbetat en manual för återkopplingssamtal efter tvångsåtgärder. Patienten får då möjlighet att ställa frågor och gå igenom vad det var som hände. Patienterna får också medverka i samband med att omvårdnadsplaner arbetas fram så att de får känna sig delaktiga i vården.

Dessutom äter alltid två ur personalgruppen tillsammans med patienterna för att öka trivseln men också för att bidra till trygghet och lugn. Minst en ur personalen vistas alltid i dagrummet.

Enligt en enkät som genomförs på avdelningen uppger nu 83 procent av patienterna att de är nöjda när det gäller vårdtiden. Detta ser avdelningen som ett mycket gott betyg eftersom patienterna på avdelningen oftast vårdas mot sin vilja, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

21. Snabbare hjälp vid höftfraktur

Projekt: Lean Hipcare – ny vårdkedja vid misstänkt höftfraktur ger förbättrad vårdkvalitet genom hela vård­kedjan från ambulans till utskrivning.

Verksamhetens hemvist: Landstinget i Kalmar län.

Motivering: Länssjukhuset i Kalmar införde 2008 en ny vårdkedja där ambulanspersonalen tar patienter med misstänkt höftfraktur direkt till röntgen.

De patienter som har höftfraktur läggs sedan in direkt på ortopedavdelning och slipper vänta på akuten. Genom att ta bort detta steg i vårdkedjan har betydande vinster uppnåtts, dels i form av kraftigt kortade väntetider till operation och inläggning, dels genom att färre personer behöver engageras i vården av patienten. Akut- och röntgenavdelningen på sjukhuset avlastas.

Även vårdkvaliteten har ökat. I den nya vårdkedjan får 100 procent av patienterna smärtlindring, EKG, syrgas och dropp redan i ambulans.

REGION SKÅNE

22. Förbättrad produktivitet

Projekt: Leantransformering av ett universitetssjukhus.

Verksamhetens hemvist: Skånes universitetssjukhus.

Motivering: Kvalitetsbrister och sviktande kostnadseffektivitet gjorde att Skånes universitetssjukhus för tre år sedan startade en verk­sam­hets­utvecklings­resa som både gett nationell och internationell genklang.

I arbetet, där leanmetodik använts, har flera utbildningsinsatser genomförts och även ett stort antal pilotprojekt inom alla delar av organisationen. Enligt nomineringen har detta hittills gett produktivitetsförbättringar på 20–30 procent utan resursförstärkning, inom vissa piloter.

I framtiden kommer hela universitetssjukhuset att arbeta med ständiga förbättringar på sjukhusets samtliga enheter, på sikt kommer detta att nå alla väsentliga patientflöden.

23. Information vid handskada

Projekt: Patientinformation avseende handrehabilitering.

Verksamhetens hemvist: Arbetsterapin, Centralsjukhuset i Kristianstad.

Motivering: Det har länge saknats adekvat och tydlig information till patienter med handåkommor.
Att veta hur man som patient ska bete sig vid till exempel en hand­leds­operation eller rehabilitering är mycket viktigt. Med rätt kunskap är det lättare för patienten att återhämta sig. På så sätt undviks därför vanliga komplikationer som förlänger vårdprocessen, vilket ger ekonomiska fördelar.

Syftet med projektet är att via nätet ge en samlad och enhetlig information, att användas över hela Norden. Texten i broschyrerna är lättförståelig, bilder och foton kompletterar och under­lättar för patienten att behandla sig och träna på rätt sätt. Hittills har elva broschyrer med pa­tient­information tagits fram. Fler är på väg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev