Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Allmänläkarna bäst på att sjukskriva enligt ny studie

Publicerad: 9 September 2003, 11:51

Allmänläkarna står inte bara för de kortaste sjukintygen, jämfört med andra läkargrupper. De är också mer aktiva och engagerade i sjukskrivningarna. Därför bör allmänläkarna ges bättre förutsättningar att klara av sin uppgift, om man vill komma åt de höga sjukskrivningstalen.


Det menar överläkaren Britt Arrelöv som i slutet av september disputerar vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.  - Distriktsläkarna har fått klä skott för att vara dåliga sjukskrivare. Det är helt fel. I själva verket är det tvärtom. Vår forskning talar för att det är allmänläkarna som står för de bästa sjukskrivningarna. De är experterna, säger Britt Arrelöv, som arbetar som medicinskt sakkunnig vid beställarkontoret vård inom Stockholms läns landsting.  Britt Arrelöv har studerat 57 563 sjukskrivningar. Intygen skrevs ut under en period av sex månader i åtta olika landsting. Britt Arrelöv och hennes kollegor sorterade intygen efter sjukskrivningarnas längd, diagnos, patientens ålder och kön, närhet till sjukhus, med mera. Även uppgifter om den sjukskrivande läkaren samlades in, som ålder, kön och grad av specialisering.   I medeltal sjukskrev allmänläkarna sina patienter i 25,6 dagar per intyg. Motsvarande siffra för företagsläkarna var 31,3 dagar och för sjukhusläkarna 35,5 dagar. Övriga läkare sjukskrev i snitt 36,4 dagar per intyg.  Högre kvalitet med större volym  Skillnaden kvarstod även när hänsyn togs till patientens ålder, kön, diagnos och typ av intyg. Allmänläkarna utfärdade ändå de kortaste intygen, följt av företagsläkarna. Enda skillnaden då var att sjukhusläkarna utfärdade de längsta intygen.     Sjukskrivningslängden räknades som antal nettodagar. Det vill säga sjukskrivningens längd multiplicerat med om sjukskrivningen gällde hela eller delar av dagar.  - Hur vi än ser på materialet är det allmänläkarna som skriver de kortaste intygen. Om en läkare generellt sjukskriver få nettodagar kan man på goda grunder anta att han eller hon är mer aktiv och engagerad i patientens sjukskrivning, säger Britt Arrelöv.  En förklaring kan vara den mängd patienter allmänläkare kommer i kontakt med. Ju större volym, desto högre kvalitet och bättre resultat.     - Det är egentligen inget konstigt. Det är ungefär som med vilka operationer som helst. Det handlar om vana och erfarenhet, säger Britt Arrelöv.   Viktigt att läkaren får stöd  En annan slutsats i avhandlingen är att ju längre bort från själva beslutstillfället en påverkande faktor ligger, desto mindre roll spelar den för om patienten kommer att sjukskrivas eller inte - och tvärtom. Nya regler, riktlinjer eller andra omständigheter utanför den egna verksamheten, och inte minst utanför själva mötet med patienten, blir av underordnad betydelse.   - Alla åtgärder som äventyrar patient-läkar-relationen är alltså dömda att misslyckas på förhand. Läkarna kommer inte att följa dem i alla fall, säger Britt Arrelöv.  Som exempel nämner Britt Arrelöv de elva punkter som regeringen satt upp för att komma åt de höga sjukskrivningstalen. En av åtgärderna är att utbilda alla läkare i försäkringsmedicin, en utbildning som är tänkt att börja nu under hösten.  - Det är i och för sig bra. Men utbildning i sig kommer inte att påverka antalet sjukskrivningar om systemet i övrigt inte förändras. Om läkaren inte får det stöd han eller hon behöver, exempelvis av en god socialförsäkringsadministration, gör en sådan utbildning varken från eller till, säger Britt Arrelöv.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev