Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Allt fler svenskar väljer att skänka bort en njure

Publicerad: 17 januari 2006, 14:31

Fler väljer att skänka bort sin ena njure. På fem år har antalet levande donatorer så gott som fördubblats.


Sverige är näst efter Norge världsledande på att använda levande donatorer, procentuellt sett. Under förra året transplanterades 391 njurar. 172 av dessa kom från levande donatorer. Det är 30 fler än 2004. Förklaringarna är flera.

- De som arbetar med njursjuka patienter har blivit mer aktiva och vågar ställa frågan, och allmänheten har blivit mer upplysta och erbjuder sig frivilligt om någon närstående är sjuk, säger Annette Lennerling, patientkoordinator och living donor-samordnare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

En annan viktig förklaring är att kriterierna vidgats. Sedan två år tillbaka tar sjukhusen till och med emot njurar från anonyma donatorer. Fem sådana transplantationer har genomförts i Sverige.

Ingela Fehrman-Ekholm, överläkare vid Sophiahemmets dialysavdelning, konstaterar att det är njurar från icke besläktade som ökar mest. Organ från avlidna har däremot inte blivit fler.

- Väntetiderna ökar och då blir trycket på att göra något större. Det kan förklara donationsviljan. Tekniken för att ta ut en njure har också förändrats. Med titthålskirurgi blir det inte så smärtsamt för donatorn och återhämtningen är inte lika lång. Numera går det också att transplantera trots att mottagare och givare har oförenliga blodgrupper, men det krävs en speciell förbehandling hos mottagaren, säger Ingela Fehrman-Ekholm.

Vill ha en ansvarig i varje landsting  I en intervju med Dagens Medicin för fyra år sedan ansåg Ingela Fehrman-Ekholm att det i varje landsting borde finnas en person som har till uppgift att ta hand om levande donatorer.   Hur ser det ut i dag?

- Det behövs fler. Donatorn ska inte behöva ringa via växeln. Det måste finnas en nyckelperson på varje klinik som kan svara på frågor.

Från att ha gjort en operation i veckan gör Sahlgrenska sedan hösten 2004 två varje vecka.

- Njurtransplantationerna i vårt upptagningsområde har aldrig någonsin i hela historien varit så många som förra året, säger Annette Lennerling.

Fördelen med njurar från levande donatorer är att de har extra prima kvalitet. Personer som inte är helt friska får inte donera. Njurar från avlidna kan av naturliga skäl inte undersökas lika minutiöst. Men att ta bort ett friskt organ kräver en operation och det i sig innebär en risk för donatorn. Därför är det viktigt med information.

Grundprincipen är frivillighet  För två år sedan disputerade Annette Lennerling med en avhandling som visar att omhändertagandet av donatorer innan och efter operationen är eftersatt och behöver förbättras.

- Det har sedan dess blivit vanligare med transplantationsansvariga sjuksköterskor på njurmottagningarna, men det är upp till varje klinik hur man jobbar med det. För att få ett optimalt omhändertagande så skulle det behövas specialutbildade sjuksköterskor på alla kliniker.

Kommer de levande donatorerna bli ännu fler, tror du?

- Inte så många fler. Grundprincipen är frivillighet. Det är en balansgång, man får inte vara för offensiv - då kan människor känna sig tvingade, säger Annette Lennerling.

Elinor Torp

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev