Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

ALS-patienter får bättre vård när personalen arbetar i team

Publicerad: 24 april 2007, 12:10

Tidigare tvingades gävleborgare med ALS att resa till Uppsala för att få hjälp av ett särskilt vårdteam. Nu samlas alla vårdkompetenser i ett särskilt motorikteam vid Gävle sjukhus – vilket gynnar såväl patienter som personal och ekonomi.


Ämnen i artikeln:

ALS

53-årige Jerry Johansson är sjukskriven från arbetet som hissmontör i den egna firman. Balansen är inte som den ska. Förr sjöng han i dansband på fritiden. Nu har rösten svårt att bära.

I januari i år fick han diagnosen  ALS  , amyotrofisk lateralskleros. Det är en degenerativ och obotlig neurologisk sjukdom som årligen drabbar cirka 200 svenskar. Muskel för muskel förlamas när sjukdomen bryter ner kroppens motoriska nervbanor.

Jerry Johansson är nydiagnostiserad och relativt frisk. Han kan till exempel köra bil, men har ändå regelbunden kontakt med det särskilda motorikteamet på Gävle sjukhus. Där får han bland annat hjälp av logopeden Margareta Gonzalez Lindh att få rösten och talet att fungera bättre.

Motorikteamet inrättades 2003 som ett svar på Socialstyrelsens rekommendation att  ALS  -patienter ska ha tillgång till ett vårdteam med sjuksköterskor, läkare, logoped, kurator, dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut.

Lättnad att slippa långa resor
Visserligen erbjöds patienterna i Landstinget Gävleborg denna typ av vård redan tidigare, men för att få den var de tvungna att åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Många gånger blev det resor på 15 mil eller mer, resor som dessutom planerades in enligt ett fast schema: inläggning var nionde vecka. Det passade inte alltid så bra för patienter med behov av snabb, individuellt anpassad vård, tyckte personalen vid Gävle sjukhus och inrättade därför ett eget vårdteam.

– Det har varit en lättnad för många patienter. När vi nu kan erbjuda dem vård på det egna länssjukhuset kan vården bli mer flexibel och anpassad. Till oss kan patienterna komma direkt vid behov och de behandlas dessutom polikliniskt utan att läggas in, säger Eva Lindberg, sjuksköterska vid neurologiska kliniken i Gävle.

Hon är samordnare för motorikteamet som omfattar alla de kompetenser som Socialstyrelsen kräver för vård av  ALS  -patienter. Dessutom ingår ett palliativt team som kan ge patienterna vård i hemmet, både som ett extra stöd under hela sjukdomsförloppet och i sjukdomens slutskede när sjukhusbesök är alltför svåra att klara av.

Eva Lindberg inventerar patientens behov av vård och ser till att de olika vårdkompetenserna kopplas in successivt, något som ger en helt individanpassad vård.

– Har patienten exempelvis svårt att få i sig tillräckligt med näring kan dietisten förklara hur maten kan bli mer energirik. Handlar det om röst-, tal- eller sväljsvårigheter, kopplas logopeden in, säger Eva Lindberg.

– Börjar det bli svårt att hantera vardagen hemma kan arbetsterapeut och sjukgymnast ta fram särskilda hjälpmedel.

Förutom att patienternas livskvalitet har förbättrats har inrättandet av motorikteamet också inneburit ett stort lyft för all den personal som ingår, anser logopeden Margareta Gonzalez Lindh:

– Förr var vi splittrade och jobbade var och en för sig. Det var tungt att inte ha någon att prata av sig med under behandlingen av en så svårt sjuk patientgrupp. Att vi nu samlas kring patienterna och kan diskutera våra upplevelser underlättar.

Ekonomisk besparing på köpet
Som ytterligare bonus har landstinget sparat en hel del pengar på motorikteamet, fyra miljoner kronor per år ungefär. Det är så klart en fördel, tycker såväl Eva Lindberg som Margareta Gonzalez Lindh, även om de understryker att syftet med motorikteamet alltid har varit vårdkvalitet snarare än ekonomi.

– Vi är oerhört patientfokuserade. Kostnaden att skicka alla patienter till Uppsala var inte huvudskälet till att bilda teamet. Men det blev naturligtvis ett dubbelarbete eftersom all kompetens redan fanns på Gävle sjukhus, säger Margareta Gonzalez Lindh.

I det framtida teamarbetet ligger fokus till stor del på kvalitetsförbättringar. Rutinerna trimmas konstant och nu görs dessutom en satsning på vidareutbildning av annan vårdpersonal som kommer i kontakt med motorikteamets patienter.

– Vi vill sprida information om  ALS  till patientens omgivning. Därför har jag och Eva Lindberg börjat med träffar för personliga assistenter och personal inom primärvården, säger Margareta Gonzalez Lindh.

Även patienter med så kallade Parkinson plus-sjukdomar behandlas av motorikteamet. Det är parkinsonliknande neurologiska sjukdomar som har ett snabbt och degenerativt förlopp där traditionell medicinering med L-dopa inte hjälper.

Problemet:
Omhändertagandet vid svåra neurologiska sjukdomar, framför allt ALS, var onödigt krångligt. Patienter tvingades att åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, vilket innebar både långa resor och bristande flexibilitet.

Lösningen:
Start av motorikteamet vid Gävle sjukhus. Teamet samordnar neurolog, neurologsjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, logoped, kurator och ett palliativt team.

Resultatet:
Bättre och mer individanpassad vård, förbättrad arbetssituation för teamets personal och en billigare lösning för landstinget.

Ämnen i artikeln:

ALS

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev