Ambulanssjukvården en stor framgång i Gävleborg

För snart ett år sedan beslutade Social­styrelsen att det krävs legitimerad sjukvårdspersonal för att hantera läkemedel i ambulanser. I praktiken innebär det ett krav på minst en sjuksköterska i varje ambulans.

Enligt en kartläggning som Social­styrelsen gjorde 2003 saknades sammanlagt drygt 300 sjuk­sköterskor inom ambulanssjukvården i Sverige.

I dag är läget annorlunda. Enligt Sylvia Myrsell, utredare på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsenhet, är de flesta landsting på god väg att leva upp till de nya kraven.

- Bakgrunden är att vi ville göra en kvalitetshöjning där ambulanssjukvårdens kvalitet skulle jämställas med övriga hälso- och sjukvården. Just läkemedelsbehandling är en ganska liten del av allt det som sjuksköterskorna gör. Det är självklart att det behövs utbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, det är ju där den första bedömningen görs. Att ha lägre kompetens där är inte försvarbart, säger hon.

Uppskattar att arbeta i team  Gävleborg var tidigare ett av de län som låg sämst till i statistiken. I dag har man nått upp till de nya kraven genom nyrekryteringar, men framför allt utbildning av den egna personalen. Samtidigt har ambulanssjukvården genomgått en enorm utveckling.

- En del, även tjänstemän i landstinget, tror fortfarande att ambulanssjukvården är en transport­organisation, säger Peter Bergh, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Gävleborg.

- Men i dag är det en medicinsk specialitet bland andra.

Karin Rosén har arbetat som ambulanssjukvårdare i Gävle sedan 2002. Hon hade redan tänkt att läsa vidare till sjuksköterska när landstingets erbjudande om ekonomiskt stöd kom. I våras blev hon färdig sjuksköterska.

- Det är såklart bra att de har höjt kompetensen, men samtidigt är det tufft för dem som inte är sjuksköterskor, säger Karin Rosén.

- De som har jobbat länge sitter på en enorm kunskap. Nu har de blivit av med delegeringar och en del av sina arbetsuppgifter. Men jag ser det positivt, att vi får jobba i team, och att det är bra för patienterna.

I varje ambulans finns en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska. Vid riktigt svåra fall, till exempel trafikolyckor, ingår även en anestesisjuksköterska i teamet.   Förutspår ännu bättre samarbete

Varje år utförs ungefär 40 000 ambulanstransporter i Gävleborgs län. Cirka 10 000 av dem är så ­kallade prio 1, alltså akuta och livs­hotande.

Under 2005 tog ambulanssjukvården i Gävleborg hand om drygt 2300 hjärtpatienter. 48 procent av patienterna behandlades med läke­medel (syrgas borträknat) direkt på plats eller i ambulansen. 16 patienter fick trombolys-behandling i hemmet. 32 patienter behandlades med ballongvidgning, PCI.

- Vi ser redan nu resultat i minskat antal vårddagar och i ökad överlevnad för patienterna. Det här är odelat positivt, säger Peter Bergh.

Vården av äldre, multisjuka patienter blir också bättre när samordningen mellan ambulans och sjukhus förbättras.

- Till exempel kan vi göra en bedömning av en patient redan i bilen, i samråd med primärvården, istället för att bara skjutsa patienten till akuten. Vi kan också för­bereda remisser för att korta vänte­tiden på sjukhuset.

- Tidigare har vi stupat på att våra behandlingsdirektiv inte stämt överens med dem på sjukhusen. Nu har vi riktlinjer som är helt förankrade på samtliga kliniker.

Peter Bergh tror att ambulanssjukvården kommer att fortsätta utvecklas i snabb takt.

- Det här är bara början. Jag ser framför mig betydligt bättre samarbete mellan sjukhus och primärvård, där ambulanssjukvården blir den naturliga länken mellan dem.