Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Amyloid fortfarande omtvistat ämne bland alzheimerforskare

Publicerad: 1 oktober 2007, 07:43

Den första vaccinationstudien misslyckades, men en ny generation vacciner testas nu för att hejda ansamlingen av amyloid hos patienter med Alzheimers sjukdom. Men det är ännu inte bevisat att amyloid verkligen orsakar demens.


Elisabet Englund är docent och neuropatolog vid patologiska och cytologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund, har länge varit skeptisk till att amyloid får spela boven i dramat om Alzheimers sjukdom.

– Jag hävdar att vi inte riktigt vet vilken eller hur pass stor skada amyloid orsakar hjärnan, säger hon.

Proteinet amyloid, som bildas från APP, amyloid prekursorprotein, finns normalt i det membran som omger en nervcell och spelar en stor roll för cellens ämnesomsättning. Hos en frisk person sker det hela tiden en omsättning av APP. Med hjälp av enzymer klipps proteintrådarna av på rätt plats vilket gör det möjligt för kroppen att bryta ned dem.

För drygt 20 år sedan, i mitten av 1980-talet, upptäcktes en mutation som innebär att klyvningen inte sker på rätt ställe och att amyloid hamnar utanför kroppens kretslopp. I stället bildas långa trådar som genomgår olika stadier för att till slut bli ett senilt plack. Dessa finns både innanför och utanför nervceller och påminner om en klibbig plastmassa. Det är denna ansamling som ledande forskare menar spelar en avgörande roll vid sjukdomsutvecklingen.

Elisabet englund är inte lika övertygad. Hon menar att det inte finns några bevis för att det är amyloid som driver på eller orsakar neurodegenerationen.

– Jag tror mer på att det är en slaggprodukt av själva skadan, säger hon.

Antagandena bygger Elisabet Englund bland annat på jämförelser mellan Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens. I båda fallen uppstår mutationer i en gen som heter Tau. Det medför att kroppen bildar ett felaktigt Tau-protein som ansamlas och stör nervcellens funktion, vilket leder till degeneration i hjärnvävnaden.

Men Elisabet Englund har vid obduktioner av patienter med fronto­temporal demens sett att de saknar ansamlingar av amyloid trots att de har en lika svår degeneration av hjärnan som den som ses vid alzheimer. Hon har också funnit att mängden amyloid i patienternas hjärna inte korrelerar till sjukdomens svårighetsgrad.

– Jag har många exempel på patienter med en kliniskt extremt svår alzheimer där mängden amyloid är minimal och vice versa.

Hennes tredje invändning är att amyloid också fälls ut vid cerebrovaskulära sjukdomar som proppar.

Lennart Minthon, docent och chefsöverläkare vid neuro­psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö är tillsammans med forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge engagerad i flera vaccinationsstudier vars mål är att ge patienterna antikroppar som kan bromsa utvecklingen av senila plack.

Han anser att amyloid är ett av två huvudspår för att lösa gåtan om Alzheimers sjukdom. Det andra, Tau-spåret, bygger på teorin att det sker en kemisk förändring i det så kallade mikrotubili­systemet, som fungerar som transportsystem för neurohormoner, vilket fördröjer synapsen.
Mätningar av amyloid och Tau i likvor hos patienter med alzheimer visar att mer än 90 procent av dem har stora ansamlingar av amyloid och Tau.

– Det finns patienter som har mer av amyloid och mindre av Tau, säger Lennart Minthon.
Även om amyloid kanske bara är en förklaring till sjukdomen har Lennart Minthon stora förhoppningar på de vacciner som nu utvecklas.

– Jag tror att under den sjukliga nedbrytningen av amyloid sker det en neurotoxisk process som hjärnan reagerar mot med exempelvis en inflammation. Om vaccinet kan stoppa detta skulle många patienter bli hjälpta, säger han.

De första resultaten förväntas vara klara sommaren 2008. Då kommer kanske ett svar på betydelsen av amyloid vid Alzheimers sjukdom.

Set Mattsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News