Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Anhöriga mår sämre psykiskt än strokepatienterna efter ett år

Publicerad: 2 mars 2005, 11:08

Strokepatienter har ibland en bättre psykisk livskvalitet än sina anhöriga. Patienterna återhämtar sig psykiskt under året efter stroken, medan deras närstående mår allt sämre. Allra sämst mår anhöriga till patienter som kräver mycket hjälp för att klara vardagen.


Allt fler personer som drabbas av stroke överlever. Men sjukdomen leder ofta till sämre fysisk hälsa, vilket ökar belastningen på patienternas anhöriga.

Ann-Cathrin Jönsson, doktorand och klinisk lektor vid neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund, har under ett år och fyra månader följt 304 nyinsjuknade strokepatienter i Lunds-Orups sjukvårdsdistrikt under åren 2001-2003.

Hennes undersökning visar att både strokepatienter och deras anhöriga mår psykiskt dåligt den första tiden efter att patienten insjuknat. Men ett år senare uppger patienterna att deras livskvalitet ökat igen.

- Patienterna anpassar sig till sin situation. Deras liv blir begränsat jämfört med hur det var innan de blev sjuka, men de allra flesta klarar omställningen bra, berättar Ann-Cathrin Jönsson.

Fyra månader efter insjuknandet gjordes en första värdering av strokepatienternas livskvalitet. Med hjälp av ett formulär bedömdes hur patienter klarade sitt vardagliga liv, exempelvis om de kunde äta själva, sköta sin hygien på egen hand och hur stor rörelseförmåga de hade.

Det visade sig att 28 procent av patienterna hade fått en sämre fysisk hälsa sedan de drabbades av stroke.

I samband med den fysiska kontrollen fick patienterna även uppskatta sin livskvalitet genom att svara på en enkät som innehöll 36 frågor. De fick bland annat berätta hur stor del av tiden de kände sig stressade, glada, lyckliga eller nervösa, och hur de upplevde sitt förhållande till anhöriga och vänner.

Ett år senare upprepades testerna. Då hade den fysiska hälsan försämrats för ytterligare några. Däremot hade det psykiska välbefinnandet ökat hos drygt 20 procent av patienterna.  Avgörande för patienternas livskvalitet var om de var deprimerade eller inte, konstaterade Ann-Cathrin Jönsson.

Nästan hälften av de kvinnliga och 37 procent av de manliga patienterna visade tecken på depression.

- Betydligt fler kvinnor än män bor ensamma och det kan säkert vara en anledning till att kvinnorna mår mentalt sämre, säger Ann-Cathrin Jönsson.

I studien medverkade också i de flesta fall en nära anhörig till varje strokepatient. Sammanlagt deltog 234 anhöriga, oftast en maka, make eller sambo. De anhöriga fick svara på samma frågor om livskvalitet som strokepatienterna.

De anhörigas svar visade att de genomsnittligt mådde psykiskt sämre vid den andra uppföljningen än vid den första. Det psykiska välbefinnandet hade minskat hos nästan 25 procent mellan de två mättillfällena. Allra sämst mådde anhöriga till de patienter som hade medelgod fysisk funktion. Dessa patienter kunde oftast bo kvar i sin egen bostad, men behövde mycket hjälp i det dagliga livet.

- Att de anhöriga mår sämre ju längre tiden går, kan bero på att deras liv påverkas mycket av att en närstående drabbats av stroke. I sjukdomsbilden ingår att strokepatienten tappar sin initiativförmåga och många drabbas  av depression. Det medför en tung belastning på omgivningen, som måste aktivera och ge stöd till den sjuka, förklarar Ann-Cathrin Jönsson.

Hon tycker inte det är konstigt att de anhörigas psykiska välbefinnande är sämre när patienterna har medelgod fysisk hälsa än när patienternas fysiska status är som sämst.

- De patienter som har störst problem med det dagliga livet får mest  hjälp från kommunen och de flesta flyttar till ett särskilt boende. Men om deras problem är något mindre får de anhöriga ofta rycka in och hjälpa till, säger Ann-Cathrin Jönsson.

I Lund kommer en mottagning för uppföljning av strokepatienter att öppna i vår.

- Det är mycket positivt, både för patienterna och för deras anhöriga. Bägge grupperna behöver stöd, information och rådgivning. Dessutom kan personalen slå larm om de drabbade får för lite hjälp av kommunen, och om de anhöriga behöver avlastning, säger Ann-Cathrin Jönsson.

Hennes studie kommer senare att publiceras i tidskriften Stroke.

Charlotte Enochsson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev