Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Anhörigveto föreslås försvinna vid donation

Publicerad: 3 juni 2019, 14:10

Vetorätten för anhöriga avskaffas samtidigt som det blir tydligare vilka organbevarande behandlingar som får sättas in på en döende patient. Det är några av förslagen i betänkandet om organdonationer.


– I dag är det i det närmaste oreglerat vad man får sätta in för insatser när någon fortfarande lever för att senare kunna ta hand om organ. Den bedömningen har i stället överlämnats till professionen vilket många tycker är otryggt, säger regeringens utredare Sten Heckscher till Dagens Medicin efter att han lämnat slutbetänkandet Organbevarande behandling för donation till socialminister Lena Hallengren (S).

Han hoppas att tydligare regler ska ge patienter, anhöriga och vårdens personal trygghet och att det ska leda till fler donationer.

– På så vis kan fler liv komma att räddas, säger han.

Enligt förslaget ska organbevarande behandling få sättas in först efter att läkarna bedömt att livsuppehållande behandling inte ska inledas eller inte fortsätta, det vill säga när patienten är bortom räddning. Den organbevarande behandlingen ska få ges bara om den inte kan anstå till efter döden, inte medför mer än ringa skada eller ringa smärta och inte heller hindrar insatser för den möjlige donatorns egen skull.

Utredningens huvudsyfte var att analysera och lämna förslag på vilka medicinska insatser som ska kunna sättas in på en levande människa för att vederbörande ska kunna donera organ efter döden. Sådana insatser görs i dag, men praxis skiljer sig mellan olika landsting och sjukhus.

Enligt Sten Heckscher kommer utredningens förslag att göra tydligt vad som gäller. Lagen ska föreskriva när sådan organbevarande behandling får sättas in — och vad behandlingen ska omfatta. I huvudsak handlar det om intensivvårdsinsatser, exempelvis respiratorvård och vissa farmakologiska insatser för att bevara organens funktion.

Utredningen öppnar också för ny teknik och poängterar att donationer kan öka i framtiden "om metoden donation efter kontrollerat cirkulationstillestånd, DCD, varaktigt införs i Sverige". Dagens Medicin har tidigare skrivit om ett pilotprojekt för DCD, som utgick från sex sjukhus i landet.

I Sverige i dag är det etablerat att omhänderta organ från patienter som avlider av en hjärnskada, och där cirkulationen hålls i gång med hjälp av respirator, en metod som kallas DBD – Donation after brain death.

– Våra förslag är neutrala, båda dessa tekniker är möjliga och lagliga, säger Sten Heckscher.

En förändring mot dagens regler är att rätten som närstående i dag har att förbjuda donation i de fall den möjlige donatorns inställning till donation är okänd ska tas bort enligt förslaget.

– I sak kan det få betydelse för antalet donationer att närståendevetot avskaffas, säger Sten Heckscher.

Det avgörande ska vara den enskildes inställning till donation och den närståendes roll blir därmed att vara förmedlare av den i de fall inga uppgifter finns i till exempel donationsregistret. För att utröna den döendes vilja får man fortsätta behandling under 72 timmar, enligt förslaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2020.

– Antalet organdonationer i Sverige behöver öka. Vi kommer nu att läsa igenom donationsutredningen noggrant och se hur vi bäst går vidare med förslagen, säger socialminister Lena Hallengren enligt ett pressmeddelande.

Relaterat material

Fler kan få donerade organ efter nytt direktiv

KATARINA EKSPONG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev