Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Antalet distriktsläkare som hyr ut sig halverat på tre år

Publicerad: 12 april 2005, 13:14

Antalet distriktsläkare som jobbar som stafettläkare har halverats under de senaste tre åren. Det visar en enkätundersökning som Svenska distriktsläkarföreningen har gjort.


År 2002 gjorde Svenska distriktsläkarföreningen, DLF, en enkätundersökning som visade att 16 procent av medlemmarna hade arbetat som hyrläkare någon gång under 2001.

Sedan dess har nästan alla landsting vidtagit olika åtgärder för att minska beroendet av hyrläkare ute på vårdcentralerna. Den restriktiva hållningen har givit resultat. Under förra året minskade kostnaderna för hyrläkare med en tredjedel, från 694 till 393 miljoner kronor, se Dagens Medicin nr 12/05.

Nu visar en uppföljande enkät från DLF att antalet medlemmar som jobbar som stafettläkare dessutom har halverats.  Undersökningen, som kommer att presenteras i samband med föreningens fullmäktigemöte på fredag, den 15 april, bygger på en enkät som i januari skickades ut till 440 av föreningens 4 400 medlemmar. Svarsfrekvensen var 87 procent.

Resultatet visar att 8 procent av distriktsläkarna hade jobbat som stafettläkare någon gång under 2004, vilket innebär en halvering jämfört med den enkät som gjordes 2002. Omräknat i antal individer arbetade cirka 700 distriktsläkare som hyrläkare någon gång under 2001. 2004 hade siffran sjunkit till 350 personer.

Oftast några enstaka veckor  De flesta som arbetade som hyrläkare i fjol uppger att det handlade om enstaka veckor.

- Det vanligaste är att man tar uppdrag vid sidan av under kompledigheten. Det är ett sätt att tjäna lite extra och dryga ut lönen, säger DLF:s ordförande Benny Ståhlberg.

Men fortfarande finns det också läkare som väljer att jobba som stafettläkare på heltid. Undersökningen visar att 20 procent av dem som arbetade som stafettläkare under 2004 hade sagt upp sig från en fast tjänst som distriktsläkare. Tre år tidigare var det 30 procent av stafettläkarna som inte hade en fast tjänst i botten.

- Även om antalet stafettläkare på heltid har minskat, så är det här en stark signal om att landstingen kan bli bättre som arbetsgivare. Det finns ett missnöje med arbetsvillkoren, säger Benny Ståhlberg.

Huvudsakligen är det läkare som har mindre än tio års erfarenhet inom specialiteten som väljer att jobba som stafettläkare. Argumenten är desamma som tidigare. Många läkare pekar på möjlighen att tjäna extra pengar eller att få en högre lön. En annan orsak är att man är missnöjd med arbetsmiljön och ledarskapet inom landstinget. Den tredje förklaringen är att man vill pröva något nytt som bryter av mot det man har gjort tidigare.

Landstinget i Östergötland var 2000 först med att införa ett så kallat hyrläkarstopp. Sedan dess har nästan alla landsting infört olika typer av restriktioner. Det vanligaste är ett dispensförfarande där varje inhyrning måste godkännas av förvaltningschefen eller landstingsledningen. Parallellt med detta har många sjukvårdshuvudmän ökat antalet   ST-tjänster och rekryteringen av utländska läkare.

Strikta stopp kan medföra problem  Benny Ståhlberg tycker att det är viktigt att arbetsgivarna prioriterar fast anställda distriktsläkare framför inhyrda läkare. Samtidigt är han bekymrad över att man på vissa håll har strypt tillgången på hyrläkare kraftigt utan att tänka på konsekvenserna. Ett exempel är Landstinget i Jönköpings län, som införde ett strikt hyrläkarstopp samtidigt som det fortfarande fattades ett stort antal fasta läkare. Resultatet blev att arbetsbelastningen växte och arbetsmiljön försämrades. Efter en anmälan till Arbetsmiljöverket lättade arbetsgivaren på stoppet.

- Primärvården kommer alltid att behöva duktiga distriktsläkare som kan fylla ut luckorna och stötta övrig personal vid tillfälliga vakanser eller sjukfrånvaro, säger Benny Ståhlberg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev