onsdag31 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Antalet felexpedieringar på apoteken ökade i fjol

Publicerad: 15 mars 2005, 12:55

Fel styrka, fel dosering, fel läkemedel helt och hållet. Allt fler felexpedieringar rapporteras från apoteken. 10700 upptäckta fel gjordes förra året, varav flera krävde att patienter fick vårdas på sjukhus.


I mars förra året införde Apoteket AB ett datoriserat system för rapportering av felexpedieringar. Syftet är att få detaljerad statistik över felen för att hitta problemområden och förebygga framtida fel.

Antalet rapporterade fel har ökat markant: från 7900 år 2003 till 10700 år 2004. Enligt Annika Nordén-Hägg, kvalitetsansvarig för felexpedieringar på Apoteket AB, tros ökningen bero på att fler fel anmäls tack vare det nya systemet.

Kan det finnas en reell ökning av felen också?  - Vi vågar inte säga något om det, förrän vi kunnat jämföra flera år med systemet, säger Annika Nordén-Hägg.

"Väldigt få fel egentligen"  Felen utgör 0,1 promille av det totala antalet expedieringar på sammanlagt 73 miljoner recept, rekvisitioner och receptfria försäljningar per år.

- Det är väldigt få fel egentligen, men varje fel kan vara bedrövligt för patienten, kunden och personalen, säger Annika Nordén-Hägg.

Fler kvinnor än män drabbas av felexpedieringarna och åtta av tio patienter var 50 år eller äldre.

De vanligaste felet, var fjärde fel, är att apotekspersonalen ger kunden fel styrka på läkemedlet.

- När man får fram läkemedlet i vårt datasystem så finns alla styrkorna där, och av någon anledning väljer man fel. Vi jobbar med ett nytt söksystem för att motverka detta, säger Annika Nordén-Hägg.

Andra vanliga problem är felaktiga doseringsanvisningar, och att man tagit fel preparat.

Många förpackningar liknar varandra, eller har likartade namn, vilket kan vara förklaringar - men ibland tycks det inte hjälpa att systemen innehåller kontrollmoment. Vid ett lex Maria-anmält fall fick kunden Oridus retard i stället för Durbis retard. Arbetssituationen uppgavs vara stressig och fyra personer läste Orudis istället för Durbis.

Bara 1 procent av felen bedöms som allvarliga, medan 22 procent utgör risk för allvarlig händelse, och resten ses som lindriga.  Annars visar statistiken generellt inget samband mellan hög arbetsbelastning och många fel, se också Dagens Medicin nr 43/04.

Christina Kennedy

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev