Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Antibiotika ger inget skydd mot cancer i magsäcken

Publicerad: 26 april 2006, 08:25

Tidigare fynd om att kraftig antibiotikabehandling minskar risken för cancer i magsäcken bekräftas inte av en färsk svensk studie som nyligen publicerades i tidskriften Gut.


Det finns överväldigande bevis från epidemiologiska studier att bakterien Helicobacter pylori är en viktig riskfaktor för ventrikelcancer, cancer i magsäcken. Men det är fortfarande oklart om antibiotikabehandling kan förebygga cancerutveckling i magsäcken.

Ett svenskt forskarteam vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet i Solna blev nyfikna på frågan då de i en nu drygt tio år gammal svensk studie från samma institution fann att patienter som fått nya höftleder hade reducerad risk för ventrikelcancer efter operation. Flertalet av dessa patienter hade exponerats för höga doser antibiotika i samband med operationen.  Cancerrisken minskade med tiden. 10-15 år efter operationen var risken halverad jämfört med befolkningen som helhet.

Dessa fynd har bekräftats i en liknande studie i Danmark. Även i en uppföljande fall-kontrollstudie bland höftprotesopererade patienter kunde forskargruppen knyta antibiotikabehandling vid operationen till minskad förekomst av magsäckscancer.

Följde upp en halv miljon patienter  I den nu aktuella studien ville forskarteamet ytterligare testa hypotesen att kraftig antibiotikabehandling kan minska risken för magsäckscancer. Genom det svenska slutenvårdsregistret plockade de ut över 500 000 individer som behandlats på sjukhus för någon av tio olika infektionsdiagnoser mellan 1970 och 2003. Forskarna samkörde uppgifterna med cancerregistret och befolkningsregistret för att undersöka frekvensen av ventrikelcancer jämfört med normalbefolkning.

Arbetshypotesen, att höga doser antibiotika skulle utrota Helicobacter pylori och därmed minska risken för magsäckscancer, blev dock inte bekräftad.

- Att vi inte kan bekräfta detta innebär inte att vi kan utesluta det heller. Dels har patienterna inte fått den gängse trippelbehandlingen mot Helicobacter pylori med protonpumpshämmare och två sorters antibiotika, dels kan det vara så att vår uppföljningstid, trots att den är upp till 25 år ändå inte var tillräckligt lång, säger epidemiologen Katja Fall, en av tre forskare bakom studien.

Katja Fall påpekar även det faktum att höftprotespatienterna i den tidigare studien utöver antibiotikan även exponerats i hög grad för antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel, NSAID, något som i flera studier visat sig ha en skyddande effekt mot just ventrikelcancer. Detta kunde till viss del också beläggas i den egna studien.

- Våra resultat ger en indikation om hur pass stora patientgrupper och vilken uppföljningstid som krävs för att en skyddande effekt av antibiotika ska kunna påvisas i en randomiserad studie, säger Katja Fall.

Rökning inte invägt i studien  Resultaten av studien kan eventuellt även kopplas till faktorer som i vilken fas av cancerprogressen antibiotikabehandlingen skedde eller hur gammal patienten var vid tillfället.

Socioekonomiska faktorer och rökning är andra riskfaktorer för ventrikelcancer som man inte kunnat ta hänsyn till i denna studie.

- Randomiserade studier är förstås det ideala, där man ger en grupp antibiotikabehandling riktad mot Helicobacter pylori och en annan placebo. Men eftersom de kräver mycket stora patientmaterial och uppföljningstider på kanske 20-30 år innan tillräckligt många utvecklat cancer, faller de ofta på sin orimlighet. Det här var en unik möjlighet att utforska frågan med hjälp av de svenska hälso- och sjukvårdsregistren, säger Katja Fall.

Maria Bång

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev