Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag23.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Arbetsgivaren ser massuppsägningen som otillåten

Publicerad: 15 juli 2016, 11:33

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Foto: Johan Wahlgren

Landstinget i Uppsala län ser sjuksköterskornas massuppsägning som en otillåten stridåtgärd. Men det är tveksamt, menar en expert på konflikter på arbetsmarknaden.


Ämnen i artikeln:

Akademiska sjukhusetLandstinget i Uppsala län

– Vi har inte tagit ställning i de enskilda fallen. Men det finns saker som gör att vi upplever att det går i den riktningen, säger Monika Saarm, förhandlingschef för landstinget.

Landstinget i Uppsala län och Vårdförbundet har, efter att 20-talet sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset i Uppsala sagt upp sig, suttit i samtal om massuppsägningen. Monika Saarm menar att Vårdförbundet har ansvar att förhindra medlemmar från att använda otillåtna stridsåtgärder, vilket både arbetsgivaren och facket anser att detta är.

– Parterna på central nivå, alltså Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vårdförbundet, är överens om att den här typen av samordnade, kollektiva uppsägningar är att anse som en otillåten stridsåtgärd. Under rådande kollektivavtal är det fredsplikt som gäller, säger hon.

Att det inte är en aktion som orkestrerats av facket spelar ingen större roll menar Monika Saarm, så länge sjuksköterskorna är fackligt anslutna är det otillåtet enligt medbestämmandelagen, MBL.

Men Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och expert på konfliktåtgärder på arbetsmarknaden, är mer tveksam. Massuppsägning kan räknas som stridsåtgärd, men det är en mycket speciell sådan.

– Det är nog väldigt långt till att det räknas som otillåtet, säger han.

Som anledning nämner han uppsägningstiden som ofta är sex månader, vilket ger arbetsgivaren god tid att hitta ersättare eller locka tillbaka personalen.

Begreppet stridsåtgärd är inte hårt reglerat i MBL, förutom när det gäller de traditionella medlen strejk och lockout, utan definieras mer genom praxis. Det finns inget i den svenska lagen som pekar på att det skulle vara förbjudet för flera personer att säga upp sig samtidigt, menar Christer Thörnqvist.

– Det har även varit en diskussion i Danmark och Finland om att det skulle vara en samhällsfarlig åtgärd. Men då får det vara i en hejdundrans stor omfattning, säger han.

Trots att Landstinget i Uppsala län, i linje med SKL:s hållning, ser massuppsägningen som en otillåten stridsåtgärd, har de inga planer på några följder.

– Vi har ingen vinning av det, men vi tycker det är viktigt att ta upp att de här reglerna finns. Det vi är ute efter är lugn och ro så att vi kan fortsätta förhandlingarna och hitta en långsiktig lösning, säger Monika Saarm.

Fredsplikt (MBL 41 §)

Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål
1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
2. att åstadkomma ändring i avtalet,
3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan
avtalet har upphört att gälla, eller
4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta
stridsåtgärd.

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev