torsdag1 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Arbetsvillkoren under epidemin sätts under lupp

Publicerad: 27 augusti 2020, 13:07

Anna Dahlgren.

Afa försäkring satsar cirka 13 miljoner kronor på sju forskningsprojekt om hur smittspridningen av covid-19 har påverkat vårdpersonalens arbetsliv och hälsa.

Ämnen i artikeln:

CoronakrisenGöteborgs universitetKarolinska institutetRegion ÖstergötlandÖrebro universitet

De flesta av de projekt som Afa beviljar forskningsmedel i denna omgång tar sikte på personalen eller säkerheten inom vården. Det handlar bland annat om att Region Östergötland ska utvärdera erfarenheterna av en särskild sjukvårdsledning under covid-19 och att forskare på Göteborgs universitet ska undersöka förekomsten av covid-19-infektioner hos anställda inom äldreomsorgen i Göteborg.

Mest pengar får ett projekt som leds av Anna Dahlgren vid Karolinska institutet. Hennes team får nära fyra miljoner kronor för att undersöka arbetstider, arbetsscheman och återhämtning för de anställda inom vården under covid-19-epidemin.

Ni vill undersöka om det går att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden, varför?
– Därför att det varit en väldigt unik situation, och att det är viktigt att lära sig av den, säger projektledaren Anna Dahlgren, som är doktor i psykologi.

Faktum är att forskning saknas om arbetstider under extrem arbetsbelastning, i alla fall under så extrema förhållandena som denna kris har inneburit.

– Det finns inte mycket forskat om arbetstider i dessa sammanhang. Råden som finns bygger inte på en så extrem arbetsbelastning som det varit fråga om här. I varje fall inte i en så stor skala, med så mycket tidspress under så lång tid och med så många osäkra parametrar.

Hon och forskarteamet ska arbeta med frågeställningarna till och med juli 2023, och de ska ta fram förslag på strategier som leder till hållbara arbetstider och möjlighet till återhämtning under extrem arbetsbelastning.

– Vi vill förstå hur man inom dessa snäva ramar och tuffa scheman som situationen inneburit ändå får tillgång till återhämtning. Andra forskare har visat att personalen i den akuta första fasen vid katastrofer sluter upp kring utmaningen och till och med kan få energi av det. Först i den andra fasen kommer utmattningen, säger hon.

Därför tänker sig forskarna att frågan om vilka arbetsscheman och förhållningssätt som är ideala skiljer sig åt mellan olika faser under covid-19-krisen.

I studiens intervjudel ska teamet intervjua tre grupper: anställda, chefer och även hr-personal.

– Vi vill bland annat undersöka hur hr-personalen i de olika regionerna har tänkt kring arbetstidsfrågan. Vi vet att de har valt lite olika strategier.

Studien har också en kvantitativ del som ska utgå från objektiva arbetstidsdata från regionerna. Forskarna ska koppla uppgifterna om vårdpersonalens faktiska arbetstid till sjukfrånvaron.

– Vilka scheman har trots omständigheterna klarat sig bättre än andra scheman under denna tid, och vilka scheman får en mindre effekt på sjukfrånvaron? Det vill vi försöka ta reda på.

RICKARD JAKBO

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev