Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Arsenalen vid ms utökas”

Publicerad: 23 April 2015, 13:01

Oluf Andersen är professor emeritus i neurologi vid Göteborgs universitet där han fortfarande är forskningsaktiv på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han jobbar kliniskt en dag i veckan på Annedalssjukhuset i Göteborg.

AAN 2015. Årets kongress har bjudit på en del matnyttigt vad gäller autoimmuna encefalopatier och en del mindre nyheter inom multipel skleros, anser Göteborgsprofessorn Oluf Andersen.


Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosAAN

Dagens Medicin träffar honom under en lunch i den stora utställnings- och posterhallen.

När det gäller svåra autoimmuna encefalopatier konstaterar Oluf Andersen att detta område är i stark utveckling. Sjukdomarna var närmast okända för 15 till 20 år sedan, men nu finns det ett tjugotal typer beskrivna sjukdomar som kan kopplas till olika autoantikroppar i blodet eller i ryggvätska.

Sammantaget är det en varierande symtombild med bland annat minnes- och medvetandestörningar, sömnproblem, olika typer av ofrivilliga rörelser samt epilepsianfall.

– Förr i tiden visste man inte vad detta berodde på. Patienterna togs om hand inom psykiatrin eller barnsjukvården eller så hamnade de på neurologavdelning utan att vi förstod grundorsaken. Nu kan vi erbjuda dem kortison och annan immundämpande behandling, säger Oluf Andersen.

Han fortsätter:

– Många blir helt återställda, men i vissa fall tar utläkningsfasen flera år, det visade inte minst en uppföljning av danska patienter med antikroppar mot NDMA-receptorn. Överlag har det varit en bra överblick över utvecklingen. Man får bekräftelse på det vi gör hemma.

Inom ms-området lyfter Oluf Andersen fram en session med resultat kring nya läkemedel, bland annat antikroppen daclizumab. Det här än så länge experimentella läkemedlet hämmar signalering av interleukin-2 och har tidigare använts inom transplantationsmedicinen  – men kan nu alltså få en neurologisk indikation.

– Enligt en studie som presenterades här var den skovförebyggande effekten ungefär 40 procent bättre än interferon-beta-1a och 50 procent bättre på att förhindra sjukdomsförändringar på magnetkamera. Samtidigt var infektionerna flera men ska inte ha varit allvarliga. Det är dock förtidigt att säga var daclizumab kan komma att passa i behandlingsarsenalen, säger Oluf Andersen.

Vidare lyfter han fram nya uppföljningsdata för det interferonläkemedlet Plegridy.

– Effektmässigt verkar detta vara lika bra som övriga subkutana beta-interferoner. Intressant att antikroppsnivåerna fortfarande var låga efter 3 års behandling med peginterferon. Antikroppar mot peginterferon fanns hos 6–9 procent av patienterna medan neutraliserande antikroppar mot beta-interferon, vilket är det viktigaste, endast fanns hos under 1 procent av patienterna. Detta är extremt lågt jämfört med andra beta-interferonpreparat, säger Oluf Andersen.

Han konstaterar att det fortsatt varit en ström av nya läkemedel mot ms så att behandlingsarsenalen utökas.

– Vi får lättare att hitta rätt behandling i det enskilda fallet. Det gäller att väga fördelar och nackdelar tillsammans med patienten, säger Oluf Andersen.

Oluf Andersen är professor emeritus i neurologi vid Göteborgs universitet där han fortfarande är forskningsaktiv på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han jobbar kliniskt en dag i veckan på Annedalssjukhuset i Göteborg.

Rättelse. Tisdag 19 maj. Texten är uppdaterad med nya korrekta uppgifter om förekomst av neutraliserande antikroppar mot Plegidry i ett citat. Förekomsten var lägre än Dagens Medicin tidigare uppgivit.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosAAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev