Astmastudie kan leda till nya riktlinjer

Förra veckan publicerade den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine en metaanalys om behandling av astma med luftrörsvidgande läkemedel, långverkande beta2-stimulerare. Enligt studien ökade läkemedlen risken för astmarelaterad dödlighet och sjukhusinläggning.

Det är oklart vad som gör att vissa patienter får så allvarliga biverkningar när de tar luftrörsvidgare som till exempel Serevent (salmeterol) och Seretide (salmeterol och flutikason). En möjlig förklaring kan vara att när beta 2-receptorerna, som bland annat slappar glatt muskulatur i lungorna, stimuleras blir de så småningom "tillvanda" vid behandlingen, vilket i så fall skulle ha en negativ effekt på luftrörens vidgande förmåga.

Öppet vad som är nästa steg  Generellt var dock riskerna för astmadöd och sjukhusinläggning inte förhöjd bland dem som samtidigt använde inhalerade kortisonpreparat, som dämpar inflammation i luftvägarna.

- Det verkar som om steroiderna på något sätt hindrar beta2-receptorn från tillvänjning. Men vi vet inte allt om hur det fungerar, säger Inger Dahlén, Läkemedelsverkets expert i lungmedicin.

Enligt henne kan det nu bli aktuellt att se över behandlingsriktlinjerna för astma. Enligt nuvarande riktlinjer ska astma i första hand behandlas med inhalerade steroider.

- Men om patienten fortfarande har besvär vid en medelhög dos av steroider är det i dag öppet vad som är nästa steg - att antingen öka dosen av steroider eller att sätta in beta2-stimulerare. Här kan vi nog behöva diskutera om vi ska ha en ytterligare begränsning kring vilka som ska ha beta2-stimulerare, säger Inger Dahlén, och tillägger:

- Vi har ännu inte hunnit diskutera studien utanför Läkemedelsverket.

Metaanalysen var sammanställd av amerikanska forskare. Studien uppmärksammade att risken för astmarelaterad dödlighet var högre för afroamerikaner som använde långverkande beta2-stimulerare.

- Det kan finnas förklaringar i den genetiska uppsättningen hos den afroamerikanska befolkningen. Det kan dessutom finnas socioekonomiska orsaker till varför de inte kommer till läkare för att få hjälp med svåra astmaanfall, säger Inger Dahlén.

Ställer sig inte bakom slutsats  Just nu pågår en översyn av produkttexterna kring beta2-stimulerare. Enligt Jane Ahlqvist-Rastad, specialistläkare vid Läkemedelsverket, är det flera saker som diskuteras i samband med den nya texten. Till exempel ska det ännu tydligare än i dag framgå att behandling med beta2-stimulerare endast ska ges tillsammans med steroidbehandling, som inte ska inledas i perioder då astman är försämrad. Dessutom ska patienter som blir sämre i sin astmasjukdom kontakta läkare. Vidare diskuteras om den tidigare uppmärksammade Smart-studien, som ingår i den nu presenterade metaanalysen, ska refereras i produkttexten.

- Det kan till exempel handla om att lyfta fram skillnader i risker mellan afroamerikaner och kaukasisk befolkning, säger Jane Ahlqvist-Rastad, som dock betonar att översynen av produkttexten inte är klar.

De amerikanska forskare som ligger bakom metaanalysen öppnar för att beta2-stimulerare kanske ska dras tillbaka från marknaden. Den slutsatsen ställer sig Läkemedelsverket inte bakom. I Sverige finns inga biverkningsrapporter om astmadödlighet till följd av långverkande luftrörsvidgare, något Jane Ahlqvist-Rastad förklarar bland annat med skilda behandlingstraditioner i Sverige och USA, där Sverige betonar att steroider är basbehandling.

- Det är även möjligt att en genetisk skillnad mellan afroamerikansk och europeiskt kaukasisk befolkning förklarar ytterligare dödsfall som observerats i USA men inte här, säger Jane Ahlqvist-Rastad.