Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

AT-läkare i Kiruna saknade handledning

Publicerad: 24 November 2011, 05:00

För AT-läkare i Kiruna är kontinuerlig handledning ingen självklarhet. Det skapar en oacceptabel stress och gör AT-läkarna dåligt rustade för framtiden, tycker Norrbottens läkarförening.


Ämnen i artikeln:

Norrbottens läns landstingKiruna sjukhus

– AT-läkarnas utbildning är allvarligt sviktande i inlandet. Det finns en väldigt dålig struktur kring utbildningen, säger Robert Svartholm, ordförande i Norrbottens läkarförening och huvudskyddsombud, som har gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Ledningen på Kiruna sjukhus anser att handledningen är knäckfrågan. AT-läkarna ska ha en handledare som kan följa dem över tid, men än finns ingen  bra lösning för det, uppger Lars-Göran Olofsson, AT-rekryterare på sjukhuset.

Både Robert Svartholm och Maria Joelsson, ordförande i Sylf Norrbotten, riktar kritik mot AT-utbildningen i Kiruna även av andra skäl. AT-läkare har under hösten fått jobba fler än fyra jourpass per månad och har saknat en lättillgänglig personlig handledare.

– AT-läkarna blev lämnade i sticket. De fick mycket dålig handledning och ingen bra information om sina tjänst­göringsscheman, säger Robert Svartholm.

I somras slutade chefen på kirurg­kliniken och då fanns ingen lokal representant på plats som AT-läkarna kunde vända sig till om det fanns problem i arbetsmiljön. När det var som mest kaotiskt fick AT-läkarna ingen hand­ledning alls, berättar Maria Joelsson.

– Just den biten har löst sig nu. Men när det är så många stafettläkare som jobbar finns det ingen kontinuitet i handledningen. Vem säkerställer att AT-läkarna lär sig det de ska?

Problemet, anser Maria Joelsson, är att det inte har funnits någon långsiktig plan för hur man ska hantera strukturförändringar och att man inte har gjort någon konsekvensanalys.

Ledningen är mitt inne i en process för att säkerställa att AT-tjänstgöringen blir bra inför nästa termin, berättar AT-rekryteraren Lars-Göran Olofsson.

– Där vi inte har en verksamhet som ger den utbildning som AT-läkaren ska ha, förläggs det tjänstgöringsavsnittet till ett annat sjukhus. Totalt sett får vi en bra AT-tjänstgöring, säger han.

Och inga AT-läkare ska behöva jobba jour mer än fyra gånger i månaden om de inte vill.

– Om någon vill jobba mer eller mindre än så brukar AT-läkarna lösa det mellan sig själva, säger han.

Men både Robert Svartholm och Maria Joelsson hoppas på fler åtgärder eftersom AT-läkarna utsätts för stora påfrestningar i dag och får enligt dem alldeles för stort eget ansvar.

– Det akuta problemet är löst, men man måste se till att något liknande inte händer igen. Det måste finnas en fungerande plan för hur AT-utbildningen ska se ut och man måste ta det på allvar, säger Maria Joelsson.

ANIA OBMINSKA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev