Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Avastin kan bli en ny utmaning för bröstcancervårdens ekonomi

Publicerad: 8 juni 2007, 09:09

Behandling med Avastin förlänger tiden till försämring vid metastaserad sjukdom för patienter med bröstcancer. Men läkemedlet väntas också ge nytt bränsle åt debatten om läkemedelskostnaderna på bröstcancerområdet.


I mars EU-godkändes antikroppen Avastin (bevacizumab) som förstahandsbehandling vid metastaserad bröstcancer i kombination med cellgiftet Taxol (paklitaxel). Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för behandling av kolorektalcancer och fungerar genom att hämma nybildningen av blodkärl till tumören.

Enligt den studie som ligger till grund för registreringen förlängdes den genomsnittliga tidsperiod då patienterna inte försämrades från 6,7 till 13,3 månader, tack vare tillägget av Avastin. Det gjorde också att fler svarade på cellgiftsbehandlingen, men den nya behandlingskombinationen har hittills inte förlängt patienternas överlevnad. Studiedeltagarna följs fortfarande.

När Avastin i en tidigare studie utvärderades i ett senare skede av sjukdomsutvecklingen vid bröstcancer, i tillägg till flera andra läkemedel, sågs ingen positiv effekt.

– Behandlingen har inte visat något större värde i ett senare skede av sjukdomen. Det finns ett stort behov att ta reda på mer om vilka patienter som har nytta av behandlingen, säger Jonas Bergh, professor vid Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Nu planeras flera studier där Avastin sätts in i ett tidigare skede som understödjande behandling, adjuvans. Syftet är att undersöka om läkemedlet kan förebygga återfall.

Antikroppen Herceptin (trastuzumab) har tidigare utmanat bröstcancervårdens kostnadsramar, se Dagens Medicin nr 7/05 och 38/05. Inför sådan behandling testas huruvida patientens tumörer uttrycker proteinet HER2, vilket avgör om kvinnan kan ha nytta av behandlingen. Men medan bara omkring 20 procent av bröstcancerpatienterna uttrycker HER2 och därmed kan vara aktuella för behandling med Herceptin, finns inga motsvarande begränsningar vad gäller användning av Avastin.
– Vi kan förvänta oss en debatt som den kring Herceptin gånger åtta, säger Carsten Rose, överläkare och verksamhetschef vid onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund.

För att kunna urskilja vilka som har störst nytta av behandlingen är metoder för att mäta olika proteinmarkörer under utveckling, enligt Barbro Linderholm, överläkare vid onkologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har tidigare disputerat på antikroppens måltavla, tillväxtfaktorn VEGF.

– I framtiden kan vi förhoppningsvis välja ut patientgrupper som kan förväntas svara bra på behandlingen med hjälp av biomarkörer. Patienternas nivåer av VEGF, som går att mäta, tycks dock inte reflektera effekten av Avastin, säger hon.

Henrik Lindman, överläkare vid onkologikliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att behandlande läkare i nuläget måste tänka till ordentligt kring vilka patienter som ska få läkemedlet. Han är kritisk till hur tillverkaren, Roche, har prissatt behandlingen.

– Behandlingskostnaden är satt efter de första studierna på kolorektalcancer då man gav 2,5 mg per kilo kroppsvikt. I bröstcancerstudierna ges en dubbelt så hög dos vilket leder till mycket höga kostnader per kvalitetsjusterat levnadsår.

Enligt Roche pågår dock studier som undersöker effekten även av den lägre dosen.

– Ett annat problem är att man inte ersätter annan behandling utan adderar ett läkemedel vars effekt i varje enskilt fall är svårvärderad. I dag får vi, eftersom data ännu inte är särskilt mogna och för att kostnaden är så stor, i första hand rikta in oss på att behandla dem som vi uppfattar som de mest behövande, säger Henrik Lindman.

Stora förväntningar har länge funnits kring konceptet angio-geneshämning, som beskrivits som cancerforskningens heliga Graal. Mot denna bakgrund beskriver Henrik Lindman trots allt Avastin, den första angiogeneshämmaren mot bröstcancer, som ett stort genombrott.

Han menar dock att biverkningsrisken inte bör underskattas, bland annat har allvarliga perforationer, hålbildningar, i tarm respektive matstrupe kopplats till Avastin.

– I studierna har man sett allvarliga biverkningar hos en till två procent av patienterna. Detta måste ställas mot väntad behandlingseffekt. Läkemedelsverkets bedömning är att Avastin är ett värdefullt tillskott, säger Daniel Bergström, medicinsk terapiområdeschef på Roche.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev