Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Även njurcancer kan svältas bort

Publicerad: 29 maj 2006, 15:58

Strypt tillförsel av näring och syre kan snart bli en ny metod för att behandla njurcancer. Metoden verkar dock mindre lovande vid prostatacancer.


Varje år insjuknar drygt 800 svenskar i njurcancer. Primärtumören behandlas i första hand med kirurgi. I de flesta fall avlägsnas hela den drabbade njuren, men introduktionen av titthålskirurgi har lett att allt fler patienter har kvar sin njure efter ingreppet.

- I dag talar vi om njursparande kirurgi. Det är närmast fel att ta bort hela njuren om det handlar om mindre tumörer, säger professor Per-Anders Abrahamsson, överläkare vid urologiska kliniken på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

Medan operationsmetoderna har utvecklats har inte mycket hänt för behandling av njurcancermetastaser.

- Det har inte visat sig vara framgångsrikt att avlägsna dem kirurgiskt och så här långt har vi inte något framgångsrikt koncept för behandling av dottersvulster i lymfa, skelett och lungor, säger Per-Anders Abrahamsson.

Sedan länge har så kallade immunmodulerare, som stärker immunförsvaret, använts vid behandling av metastaser. Men endast 15 till 20 procent av patienterna svarar på behandlingen, vars effekt oftast är kortvarig.

- Patienterna får en tillfällig effekt av en mycket kostsam behandling med betydande biverkningar, säger Per-Anders Abrahamsson.

Till de allvarligaste biverkningarna hör blödningar i hjärnan, leversvikt, akut njursvikt och SLE, systemisk lupus erythematosus.

Bristen på effektiva behandlingsalternativ innebär att prognosen för majoriteten av de patienter som har utvecklat metastaser är dålig.

Njurcancertumörer rika på kärl  Men en ny behandlingsmetod, så kallad antiangiogenes, kan dramatiskt förändra situationen. Genom att minska kärltillväxten med läkemedel stryps tillförseln av syre och näring till dottertumörer och tumörmassan minskar. Förutom vid njurcancer pågår kliniska prövningar där metoden testas på exempelvis bukspottkörtel-, lung-, äggstocks- och magcancer.

- Vi visste från början att njurcancer skulle vara särskilt lämpad för denna behandling, säger Per-Anders Abrahamsson.

Anledningen är att de flesta tumörtyper vid njurcancer är rikt vaskulariserade och mycket beroende av att det bildas nya kärl för tillförsel av näring och syre. De nya tumörkärlen skiljer sig också från andra blodkärl. Kärlväggarna är exempelvis mer genomsläppliga, vilket gör det lättare för tumörceller att tränga igenom och sprida sig via blodbanan.

- Om vi blockerar kärlnybildning med ett läkemedel kan man förvänta sig att få effekt på tumören, säger Per-Anders Abrahamsson.

Resultaten av de internationella studier som har gjorts visar att överlevnaden kan förlängas med upp till flera år, samtidigt som patienternas livskvalitet förbättras. Men behandlingen är endast symtomlindrande. Det finns ännu inga studier som visar att antiangiogenes kan bota metastaserande njurcancer.

Per-Anders Abrahamsson menar att behandlingen kan liknas vid bromsliknande mediciner som eventuellt kan kombineras med immunmodulerare.

- Angiogeneshämmare kommer att vara en del av en behandlingscocktail och om man kan förbättra immunmodulerarna så tror jag att de finns kvar i framtiden, säger han.

Mindre lämpat för prostatacancer  Ett stort problem idag är att avgöra vilken behandling som fungerar bäst för den enskilda patienten. Men en doktorsavhandling som presenterades i mars av Jan Jacobsen, biträdande överläkare vid urologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, visade att ju högre halt av ett visst protein, desto mer aggressiv är tumören. Proteinet heter VEGF, vaskulärt epiteltillväxtfaktor, och stimulerar nybildning av blodkärl.

Det är dock oklart vad denna kunskap kan betyda för behandling av njurcancer.

Det pågår också studier av antiangiogenes vid prostatacancer. Hittills är området inte så studerat,  men det som talar mot att antiangiogenes skulle bli en framgång vid prostatacancer är att primärtumören i prostatan inte är lika rik på kärl.

Per-Anders Abrahamsson vill dock inte vara alltför negativ.

- Det som dödar vid prostatacancer är metastaser, framför allt metastaserna i skelettet som tar död på den röda benmärgen. Där kan antiangiogenes bli en framkomlig väg, säger han.

Det finns idag ett godkänt läkemedel inom gruppen antiangiogenes i Europa. Det är Avastin (bevacizumab) som är godkänt för behandling av metastaserande kolorektal cancer.   Per-Anders Abrahamsson hoppas att patienter med njurcancer ska få tillgång till antiangiogenes inom ett år.

- Det är möjligt att jag är tidsoptimist, men bättre det än tvärtom, säger han.

Set Mattsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev