Även sjukgymnasterna kan få etableringsfrihet

De borgerliga partiernas sjukvårdspolitiska företrädare har, som Dagens Medicin berättat i nr 21 och 35/06, aviserat att etableringsfrihet för allmänläkare bör införas under den kommande mandatperioden.

Nu öppnar de borgerliga partierna för att också införa etableringsfrihet för sjukgymnaster.
Veckan efter valet är partiernas sjukvårdspolitiska företrädare försiktiga med att låsa fast en kommande borgerlig vårdministers mandat.

Men inriktningen är tydlig.
- Utgångspunkten är att det ska finnas en mångfald av såväl läkare som sjukgymnaster. Och vi ser positivt på en etableringsfrihet för även sjukgymnaster. Men hur och när det ska göras kan jag inte säga något om nu, säger Cristina Husmark Pehrsson, moderaternas sjukvårdspolitiska företrädare.

- Jag kan tänka mig att sjukvårdshuvudmännen har invändningar. Men vi i alliansen vill ju lägga över mer beslutanderätt till patienten och släppa loss entreprenörskapet i vården. Så jag tycker att fördelarna med en etableringsfrihet för sjukgymnaster överväger, säger Kenneth Johansson, centerns sjukvårdspolitiske talesman.

"Vi vill ha mer mångfald"
Något försiktigare uttrycker sig kd och fp.
- Vi har hittills inte velat släppa etableringsfriheten helt fri, eftersom vi ser glesbygdens problem och landstingens behov av att bestämma vården. Samtidigt talar allt för att den borgerliga regeringen kommer att bli generösare med etableringar. Vår utgångspunkt är att vi vill ha mer mångfald, säger Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), förste vice ord­förande i socialutskottet.

- Etableringsfrihet är bra om det leder till mångfald, men inte bra om det leder till överetablering av sjukgymnaster i Stockholms innerstad. Vi är öppna för att diskutera frågan med Sjukgymnastförbundet, men har inte lagt något eget förslag om etableringsfrihet för sjukgymnaster, säger Erik Ullenhag, sjukvårdspolitisk talesman för fp.

Den förra borgerliga fyrpartiregeringen, som satt 1991 till 1994, införde etableringsfrihet för sjukgymnaster från den 1januari 1994.
Det innebar att sjukgymnaster som uppfyllde vissa villkor fritt fick etablera sig och att landstingen var tvungna att betala dem en viss nationellt bestämd ersättning.

När den socialdemokratiska regeringen vann valet i september samma år och tog över makten avskaffade den etableringsfriheten.
Orsaken var protesterna från landstingen, som inte hade lust att betala för vård de själva inte hade beställt. Dessutom fanns en kritik om att etableringsfriheten leder till överetableringar i tätorter och dränering av sjukgymnaster i glesbygden.

Sedan dess har frågan i princip varit politiskt död, bortsett från att Legitimerade sjukgymnasters riksförbund då och då lyft den.
En annan fråga Sjukgymnastförbundet driver hårt är att även sjukgymnaster ska få rätt att sjukskriva.

Avvisades av s-regeringen
Alla partier i socialförsäkringsutskottet har ställt sig bakom en skrivning om att sjukgymnaster "kan fylla en viktig funktion" inom sjukskrivningsprocessen och att en försöksverksamhet "skulle kunna ge värdefull kunskap".
S-regeringen har dock avvisat även begränsade försök, se Dagens Medicin nr 33/05.

Något som beklagas av flera av riksdagens borgerliga sjukvårdspolitiker.
- Det är så många sjukskrivningar som har att göra med problem i rörelseorganen, vilket sjukgymnasten har en särskild kompetens för. Om sjukgymnasterna tar sig an de fallen kan det också avlasta läkarna, säger Sven Bruse (kd), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

- Vi skulle vilja pröva ett begränsat försök, där vissa sjukgymnaster får rätt att sjukskriva patienter med vissa diagnoser. Det kan ge oss intressanta erfarenheter om nya sätt att hantera sjukskrivningar, säger Kenneth Johansson.