Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bajs från donator ska motverka IBS

Publicerad: 24 oktober 2014, 08:49

Foto: Thinkstock

Noga utvald avföring ska testas som lindring för irriterade tarmar i Örebro. Metoden är aktuell vid en uppsjö av diagnoser.


Ämnen i artikeln:

IBS

I frysen på Universitetssjukhuset Örebro ligger små förpackningar med bajs. Det är inte vilket bajs som helst. Det kommer från en handplockad donator – utvald för sin extra fina tarmflora, rik på bakterier som producerar smörsyra.

Smörsyra är nämligen bristvara hos de patienter med IBS, irritabel bowel disease, som ska få av­föringen transplanterad till sin tarm. Patienterna ingår i vad som är den första randomiserade studien av avföringstransplantation vid IBS, enligt professorn och gastroenterologen Robert Brummer som leder forskningen.

– Behandlingen har tidigare bara testats vid enstaka fall av IBS och i mindre observationsstudier i andra länder. Därför vill vi göra en ordentlig studie, säger han.

Att transplantera avföring har gjorts länge med goda resultat hos patienter med svåra diarréer orsakade av återkommande infektioner med bakterien Clostridium difficile. Metoden är glödhet och forskning pågår på en rad diagnoser, se faktaruta.

I Örebro ska 20 IBS-patienter lottas till att få transplantation med antingen donerad eller egen av­föring, där det senare blir kontrollgrupp. Varken läkaren som sätter in transplantatet eller patienten vet vilket alternativ som ges.

Inte bara donatorn utan även patienterna är noga utvalda. Deras fekalier har testats för att se om de tillhör den subgrupp som har sämre mångfald i tarmfloran, med brist på bakterier som bildar smörsyra, som är viktigt för tarmslemhinnans funktion.

En risk med behandlingen är att någon objuden gäst från donatorn följer med transplantatet. Därför testas givarna noga för att se att de inte bär på några sjukdomsframkallande bakterier, maskar eller parasiter.

– Det gör risken för infektioner otroligt liten, säger Robert Brummer.

Förfarandet ifrågasätts ändå av Elisabeth Norin vid Karolinska institutet i Solna. Hon forskar om hur behandlingen kan användas vid svåra diarréer orsakade av Clostridium difficile, men använder inte ren avföring, utan en bakterie­kultur som odlats fram ur bajs som donerades av en kvinna för över 20 år sedan.

– Fördelen är att vi vet att hon fortfarande är frisk. För även om man undersöker donatorerna så kan de vara bärare av virusinfektioner som dyker upp längre fram. Vår behandling blir även snabbare och billigare eftersom vi redan undersökt vår donator en gång forever, säger Elisabeth Norin.

Frågan är dock om effekten av transplantationen håller i sig vid IBS. Tarmfloran är mindre rubbad än vid de clostridiumorsakade diarréerna, vilket kan göra det lättare för de gamla, sämre bakterierna att ta över igen.

– I sådana fall kan vi testa att göra om behandlingen, eller försöka att stabilisera mikrofloran och öka produktionen av smörsyra genom att tillföra olika ämnen eller göra kostförändringar, säger Robert Brummer.

Det pågår mycket forskning om att behandla olika sjukdomar genom att återställa balansen i tarmfloran – via avföringstransplantation, eller enklare genom att tillföra enbart de ”goda” bakterierna, även om det krävs mer forskning för det senare. Dessa behandlingar kan bli vanliga i framtiden, spår Robert Brummer.

– Glöm inte att vi har tio gånger fler bakterier i tarmen än celler i kroppen, och många kroppsliga system är beroende av tarmfloran. Än är vi bara i början.

HANNA ODELFORS

Ämnen i artikeln:

IBS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev