Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Barbro Fridén: ”Vi kommer att klara det här”

Publicerad: 4 december 2015, 06:00

Nyligen utsedd till årets ledare har Barbro Fridén, sjukhusdirektör för Sahlgrenska, ett nytt problem att tackla. Sjukhuset lockar för många patienter och producerar för mycket vård.


Ämnen i artikeln:

Sahlgrenska universitetssjukhusetVästra GötalandsregionenBarbro Fridén

– När jag lämnade Astrid Lindgren och Karolinska så gjorde jag det med väldigt stor saknad, det var fantastiska år och ett jätteroligt jobb. Men det var frestande att ha hela bilden och verkligen kunna testa de idéer och tankar jag har haft länge, så de tog överhanden, säger Barbro Fridén, sjunde generationens stockholmare och sedan tre år sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till Dagens Medicin.

I veckan var hon tillbaka i huvudstaden för att dela ut pris, och delta i diskussionerna, på Sjukvårdens ledarskapsdag. Passande, då hon nyligen själv blev utsedd till Årets ledare av tidningen Affärsvärlden.

– Det var helt otroligt. Det ringde en journalist, och normalt sätt brukar jag inte svara när det ringer en journalist, men min sekreterare sade att det lät som om att han ville mig väl.

Barbro Fridén säger att utmärkelsen kändes jättestor för henne på ett personligt plan. Samtidigt understryker hon att det också är viktigt för vården i allmänhet och den offentliga vården i synnerhet.

– Anställda i vården gör ett fantastiskt jobb, men får sällan kredd.

Förtjänar du utmärkelsen?

– Gör någon det någonsin? Det är inte så att jag ha sökt den. Nej, det är väl igen som förtjänar sådana här saker, men jag tyckte att det var roligt att priset gick till den här sektorn.

I en tidigare intervju med Dagens Medicin har Barbro Fridén talat sig varm om surikater. Djurens beteende att ställa sig på bakbenen och stampa för att på så sätt varna resten av gruppen för faror anser hon är en passande liknelse för hur vårdens patientsäkerhetsarbete bör fungera.

Hur har det gått med surikaterna?

– Det är en bild som jag tycker är viktig att ha med sig. Vi är aldrig ensamma i jobbet och är starka i grupp. Jag tycker att det är viktigt att anamma dels alla kompetenser, dels patienter. I alla våra arbetsgrupper som jobbar med kvalitet sitter det med patienter.

Barbro Fridén säger att det fungerar på ett likande sätt i ledningsgrupper.

– Jag vill att folk ska säga: Har ni tänkt på det här? Innan vi tar ett beslut. Det är ett vinnande sätt.

Samtidigt är patientsäkerhetsarbete svårt att utvärdera, fortsätter hon. En avvikelserapport, eller en lex Maria-anmälan, är ju både ett tecken på att något gått fel och att någon gjort rätt som anmält det.

– Men nu har Socialstyrelsen gjort en väldigt bra analys och kommit fram till svensk sjukvård har blivit bättre på patientsäkerhet. Men det här är svår materia. Jag har som ambition att vi ska rapportera allt vi hör och ser. Att gå till jobbet och riskera att göra om samma fel som man hade kunskap om, det är en sak man inte ska behöva göra.

Barbro Fridén berättar att det inte är sällan som de patienter hon träffar kan acceptera att det begås fel i vården, så länge de inte upprepas. Avvikelserapporter talar om att det finns en organisation som törs rapportera, fortsätter hon.

– Redan där har jag kommit en bra bit upp på patientsäkerhetsskalan. Har jag en tyst organisation, då händer det ingenting.

Hösten 2013 beskrev Barbro Fridén att Sahlgenska hade ett guldläge. Budgeten var i balans och verksamheterna hade ett sparkrav på 0,7 procent att jobba med.

Hur är det nu?

– Vi har fortfarande ett bra läge, det är ingen tvekan om det. I år har varit ett litet speciellt år för det har varit en mycket större tillströmning av patienter än vad vi hade kunnat ana, framförallt på den akuta sidan.

För att tackla tillströmningen har sjukhuset dragit ner på den planerade vården. Men inte tillräckligt snabbt, tillstår sjukhusdirektören. Sahlgrenska har även haft ökade fasta kostnader och, likt många andra sjukhus, fått ökade utgifter för nya och dyra läkemedel.

Är det fortfarande ett guldläge?

– Det är silver i alla fall, tycker jag. Vi kommer att klara det här. Vi har lagt åtgärdsplaner och vi har klarat vår budget i sex år genom att hela tiden ha åtgärdsplaner.

Den stora tillströmningen av patienter har gjort att Sahlgrenskas styrelse i oktober fattat beslut om besparingsåtgärder som bland annat innebär att 200 tjänster på sjukhuset inte kommer att återbesättas bland annat till följd av överproduktionen av vård som i sin tur delvis anses bero på tillgänglighetsproblem i primärvården.

Barbro Fridén är tydlig med att hon inte tänker recensera uttalanden från politiker i sjukhus- och regionstyrelse, eftersom de är hennes uppdragsgivare. Samtidigt har hon förståelse för de Dagens Medicin-läsare som kommenterar det hela med: ” Haha, man måste älska resonemanget. "Ni har hjälpt för många människor i år, därför får ni sparken."...”

– Jag kan förstå den person som säger att här har vi jobbat och hjälpt fler personer i år än någonsin och så blir det sådana här nerdragningar. Jag tycker också att det måste kännas väldigt surt.

Barbro Fridén beskriver situationen som komplicerad.

– Vi erbjuder väldigt bra sjukvård, folk söker gärna till oss och när man söker akut så tar vi emot. Det finns liksom ingen annan väg.

Jag har hört begrepp som osthyvel, är det så de där 200 tjänsterna att väljas ut?

– Nej, vi försöker verkligen hitta de smartaste sätten där det inte ger någon skada, vissa är till och med önskvärda. Det är ett bra tillfälle att göra något som vi gått och tänkt på.

Enligt Barbro Fridén kommer den ökade tillströmningen av akutpatienter förmodligen att fortsätta. Något som kommer att även framöver påverka vården.

– Det är klart att det kommer att märkas, vi måste dra ner den planerade vården ytterligare och det kommer att bli ökade köer. Å andra sidan är de elektiva patienterna de friskaste.

De åtgärder som nu föreslagits kommer, enligt Barbro Fridén, ge Sahlgrenska ett nollresultat till hösten 2016 och hon hoppas att regionstyrelsen är nöjd med det. Insisterar styrelsen på ett nollresultat redan till halvårsskiftet är läget annorlunda.

– Då måste vi gå fortare fram.

Under flera år har Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetat med värdebaserad vård. Barbro Fridén tycker att begreppet är det enklaste hon har träffat på då det enligt henne helt enkelt handlar om viljan att hjälpa patienterna. I praktiken innebär det att patienterna involveras mer i både vården och de utfallsmått som bestämmer om den ska anses lyckad eller inte.

Är inte överproduktionen av vård en följd av att patienterna just har bestämt själva?

– Ja, kanske. Men jag tänker att när vi har hållit på ett tag till så ser det annorlunda ut. Vi ser redan nu att patienter i de grupper som vi har kommit en bit med inte behöver gå till akuten. Patienter med prostatacancer går exempelvis direkt till urologen. När vi är klara blir det mycket bättre för alla parter.

När det gäller just värdebaserad vård anser Barbro Fridén att åtminstone Sahlgrenska snart kommit till den punkt där allt annat känns otänkbart.

– Jag pratar med folk i England, Frankrike Holland och USA. Alla tänker samma sak. Det är ett paradigmskifte som är rätt och som kommer att göra det mycket mer attraktivt att jobba i sjukvården.

Enligt Barbro Fridén är den icke värdebaserade sjukvården ett problem. De mest begåvade, tända, motiverade och passionerade människorna lockas in i vården, förklarar hon.

– Och så mal vi ner dem på några år. Faktiskt. Det är ingen slump att det är så många sjuksköterskor som inte vill jobba i vården. De får inte göra det som de faktiskt ville och pluggade för. Jag tror att den värdebaserade vården är en väg bort från det.

Är du med på den resan?

– Det hoppas jag verkligen, men med mitt jobb vet man aldrig.

Saknar du patientkontakten?

– Varje dag. Jag var en rätt duktig doktor, det är någonstans rekryteringsbasen för chefer inom sjukvården. Jag jobbade med provrörsbefruktning och det var fantastiskt att var med i livets innersta rum och dela det med människor.

Men det finns ingen avlägsen plan?

– Jag tror inte att jag är användbar längre. Jag tror att jag skulle göra mer skada än nytta och det skulle krävas en rejäl … Nej, det tror jag inte.

Relaterat material

Hundratals tjänster bort på Sahlgrenska

”Svårt att hitta optimalt ersättningssystem”

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News