Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Barn ledde till läkarbana i skolan

Publicerad: 8 April 2002, 10:54

Regelbundna arbetstider och inga jourer. Det var två anledningar till att Gunilla Myhrman valde skolläkaryrket. I dag arbetar hon som skolöverläkare i Nacka kommun, där hon är chef över dem som sysslar med elevvård.


Bakgrund till yrkesval: Gunilla Myhrman blev skolläkare av praktiska skäl.   - Skolläkare slipper jourer och oregelbundna arbetstider. Som nybliven förälder passade det mig bra. Och eftersom jag trivdes stannade jag kvar, säger hon.    Utbildning och karriärväg: Gunilla Myhrman tog sin läkarexamen 1976 och blev legitimerad 1980. Hon fick en skolläkartjänst i Nacka kommun 1983 och sedan 1995 arbetar hon som skolöverläkare där.  Under tiden har Gunilla Myhrman fått fyra barn, något som har berikat henne i arbetet.  - Via mina egna barn får jag elevernas perspektiv på dagens skola. Dessutom kan jag lätt sätta mig in i föräldrarnas situation, förklarar hon.   Arbetsuppgifter: Som skolöverläkare har Gunilla Myhrman hand om administration och ekonomi. Hon är också arbetsledare för de 60 personer som sysslar med elevvård i Nacka kommun, bland annat kuratorer, psykologer, pedagoger och skolsjuksköterskor.   - Samordningen av skolhälsovården med övrig elevvård innebär ett förbättrat samarbete mellan olika yrkeskategorier. Problem i en klass kan på så vis uppmärksammas och åtgärdas tidigare, säger hon.  Förutom att hon är chef, arbetar Gunilla Myhrman även som skolläkare en och en halv dag per vecka. Då träffar hon elever ute på skolorna.   - Genom samtal försöker vi förebygga ohälsa bland barnen. Vi pratar om rökning, alkohol och matvanor samt om allmän trivsel i skolan, säger hon.  Personalen försöker hjälpa barn med kroniska sjukdomar, som eksem och diabetes, till ett bättre liv som vuxna.   - Vi lär dem att hantera sin sjukdom på bästa sätt. Till exempel kan vi påverka dem att välja ett yrke som passar bra ihop med deras sjukdom, säger Gunilla Myhrman.   Hon möter också skolbarn som skickats till henne av lärare eller kompisar som märkt att barnen inte mått bra.   - Många elever har psykosomatiska besvär. De har magont eller dålig aptit, men det visar sig ofta att han eller hon mår dåligt av sociala skäl, säger Gunilla Myhrman.  Hon arbetar även sex timmar per vecka i ett team som utreder och hjälper barn med neuropsykiatriska problem, till exempel damp.  Det bästa med jobbet: - Det är tillfredsställande att tillsammans med andra bidra till att förbättra situationen för barn som mår dåligt. Dessutom har jag som chef en möjlighet att påverka verksamheten på ett mer övergripande plan.   Det svåraste med jobbet: Gunilla Myhrman berättar om elever som är mycket svåra att hjälpa:  - Deras situation kan vara väldigt låst. Då känner jag mig maktlös, säger hon.   Att vara chef är inte bara positivt. Det innebär också en hel del administration och förhandlingar.  - Jag måste få ekonomin att gå ihop, samtidigt som alla ska vara nöjda. Det kan vara svårt och är inte alltid så roligt, förklarar Gunilla Myhrman.

Cecilia Odlind

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev