Barn med allergiska föräldrar behandlas för att slippa överkänslighet

Meningarna är delade om hur effektiva råden som föräldrar får på barnavårdscentralerna är för att förebygga allergi. Men svenska forskare söker nu efter nya metoder att förhindra att barn utvecklar astma och allergier.  I Linköping, Motala, Norrköping och Jönköping är sedan en tid tillbaka 115 spädbarns vanliga AD-vitamindroppar spetsade med bakterier. Lika många får bara vanliga AD-droppar. Alla har allergi i släkten.  - De får dropparna dagligen, från födelsen till ett års ålder, säger Bengt Björkstén, professor i allergiprevention vid Karolinska institutet i Solna.  Målet är att kolonisera barnen med Lactobacillus reuteri, en mjölksyrabakterie som bland annat finns i bröstmjölk. Barnens första kontakt med bakterien skedde redan vid förlossningen. Fyra veckor före förväntad nedkomst hade barnens mammor också fått droppar med bakterien.  - I livmodern är vi sterila, sedan sker en enorm kolonisering. Ett viktigt led är förlossningen, då mamman via den bakterieflora som finns i vaginalsekretet överför bakterier till barnet, säger Bengt Björkstén.  Förekomsten av astma, allergi, typ 1-diabetes och kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat markant de senaste decennierna - i västvärlden.  I jakten på en förklaring har forskarna fokuserat allt mer på betydelsen av vår tarmflora. Kroppens bakterier har stor betydelse för vårt immunsystem, framför allt den första tiden då systemet mognar. En idé är att vår moderna livsstil påverkat bakteriefloran negativt, vilket ökat risken att drabbas av astma eller allergier.  - Vi vet att utmognaden av immunsystemet i stor utsträckning drivs av bakteriefloran i tarmen. Man vet också att det finns avsevärda skillnader mellan den naturliga bakteriefloran i exempelvis Sverige och i Estland och att allergier är betydligt mindre vanligt i Estland. Där liknar bakteriefloran den som fanns i Sverige i början av 1960-talet, säger Bengt Björkstén.  Det finns resultat som visar att bakterier till spädbarn kan ha effekt. För tre år sedan publicerade forskare vid Åbo universitetssjukhus i Finland en artikel i Lancet (2001;357:1076-79) som visar att mjölksyrebakterier kan minska förekomsten av allergiska symtom med hälften.  Studien bestod av 132 barn med ärftlighet för allergi. Både före och efter förlossningen fick hälften av barnens mammor kapslar med mjölksyrabakterien Lactobacillus GG, andra hälften fick placebo.  I en uppföljning som presenterades förra året hade barnen som fick bakterier fortfarande när de var fyra år en betydligt lägre risk att drabbas av allergier, jämfört med kontrollbarnen.  - Den här studien påminner om vår, även om vår är större. Dessvärre fanns det metodologiska problem i den finländska studien som vi ska försöka undvika. Vi kommer också att göra immunologiska analyser som förhoppningsvis ska förklara hur bakterierna fungerar, säger Bengt Björkstén.  De svenska barnen ska följas till två års ålder.  - Det betyder att vi kan börja utvärdera effekten tidigast i september-oktober 2005. Hittills har vi inga resultat för den eventuella kliniska effekten. Däremot har vi sett att mammornas mjölk innehåller signifikant högre nivåer av framför allt ett antiinflammatoriskt cytokin, vilket kan jag tyvärr inte säga, berättar Bengt Björkstén.  Skälet är att studien finansieras av bland andra Biogaia, det företag som har patent på den aktuella mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri.  Lactobacillus reuteri är långt ifrån den enda probiotiska bakterien som är patenterad och skyddad mot intrång. Probiotika är bakterier med gynnsamma effekter och som ges i förebyggande syfte. Exempelvis har den finländska mjölkproducenten Valio lagt rabarber på den tidigare nämnda Lactobacillus GG, som numera ingår i bland annat modersmjölkersättning.  Bengt Björkstén är också involverad i ett annat projekt, som även det syftar till att stimulera immunsystemet hos små barn. Tanken är att "vaccinera" barn mot allergisk astma.  De barn som kommer att ingå i studien har alla utvecklat födoämnesallergi, mot ägg eller mjölk. Dessutom har de åtminstone en förälder som lider av allergisk astma, det vill säga astma som utlöses av ett visst allergen, exempelvis gräs, kvalster eller katt.  - Vi vet att födoämnesallergierna hos dessa barn växer bort. Men vi vet också att långt över hälften av dessa barn kommer att utveckla allergisk astma senare i livet. Det är en riktig högriskgrupp, säger Bengt Björkstén.  När barnen är mellan 18 månader och tre år ska de få ett extrakt av det allergen som föräldrarna är allergiska mot. Allergenet ges dagligen under ett års tid som droppar under tungan, där det finns lymfvävnad som står i nära kontakt med barnens immunsystem. Dosen ökas sedan successivt.  - Barnen är alltså för små för att ha utvecklat luftvägsallergi. Men förhoppningsvis utvecklar de tolerans mot allergenet. Detta har aldrig gjorts på människor tidigare, så det blir en pionjärstudie, säger Bengt Björkstén.  Tanken är att "vaccinationerna" ska leda till rätt balans mellan barnens så kallade T-hjälparceller.  T-hjälparcellerna utgör en viktig del i kroppens immunsystem. Dessa celler utsöndrar cytokiner som påverkar de vita blodkropparna att producera antikroppar. Det finns två olika T-hjälparceller, Th-1 och Th-2, som stimulerar produktionen av två olika typer av antikroppar, antingen IgG (Th-1) eller IgE (Th-2).  Enligt dagens tankemodell är immunsvaret hos allergiska personer till övervägande del ett Th-2-svar.  - Efter födelsen mognar immunsvaret hos friska och blir en väl avvägd balans mellan ett Th-1- och Th-2-svar. Tanken är att allergendoserna ska stimulera och underlätta ett Th-1-svar hos dessa barn, som annars löper stor risk att etablera ett Th-2-svar och bli allergiska, säger Bengt Björkstén.  Studien ska genomföras i Australien, Tyskland och Sverige och ska sammanlagt inkludera 200 barn. Om allt går enligt planerna ska studien, som ska pågå i fyra år, påbörjas vid årsskiftet. Finansiär blir den amerikanska hälsovårdmyndigheten NIH, National Institutes of Health.  - Hur mycket det blir vet vi ännu inte, eftersom vi fortfarande förhandlar om saken, men det handlar om miljontals dollar. Vi i Sverige kommer nog att bidra med mellan 60 och 80 barn skulle jag tro, säger Bengt Björkstén.