Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Barns matvanor kan förklara dramatisk ökning av diabetes

Publicerad: 7 April 2004, 07:30

Barn med högt energiintag eller som är stora för sin ålder löper betydligt högre risk att drabbas av diabetes, jämfört med andra barn. Enligt forskare i Umeå finns det starka samband mellan matvanor och insjuknande i typ 1-diabetes, vilket kan förklara att sjukdomen drabbar barn i allt yngre åldrar.


Förekomsten av barn- och ungdomsdiabetes, typ 1-diabetes, ökar i de flesta europeiska länder. Men frågan har varit om den totala risken ökat eller om det är fler som insjuknar tidigare.  Nu visar forskning vid Umeå universitet att den totala risken att drabbas av typ 1-diabetes upp till 35 års ålder inte har ökat. Men allt fler insjuknar tidigt. För de allra minsta barnen har risken för att drabbas av typ 1-diabetes ökat med upp till 40 procent de senaste 20 åren.   Barnläkaren Auste Pundziute Lyckå och hennes kollegor vid Umeå universitet, med professor Gisela Dahlquist i spetsen, kartlade förekomsten, incidensen, för typ 1-diabetes i Sverige. Forskarna studerade insjuknandet i åldrarna 0-34 år från 1983 och framåt.  - Det finns ingen signifikant riskökning upp till 35 års ålder, totalt sett. Men man ser tydligt att sjukdomen sjunker ner i åldrarna, fler drabbas tidigt i livet. För barn upp till 14 år har risken att drabbas av typ 1-diabetes ökat kraftigt, säger Auste Pundziute Lyckå, som forskar vid institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik vid Umeå universitet.  För de allra minsta barnen var riskökningen extra tydlig. När forskarna jämförde incidensen under åren 1983-1991 med 1992-2000 för barn mellan noll och fyra år var den hela 40 procent högre.  För barn mellan fem och nio år ökade förekomsten med 21 procent och för barn från tio till 14 år gick den upp med 14 procent. Men insjuknandet tenderade att minska över tid i åldersgruppen 15-34 år.   - I genomsnitt har förekomsten för barn upp till 14 år ökat med 22 procent sedan början av 1980-talet, säger Auste Pundziute Lyckå.  Dietister räknade ut matintaget  En anledning kan vara att allt fler svenska barn och ungdomar drabbas av övervikt och fetma och att detta kryper allt längre ner i åldrarna.  Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har antalet feta personer, såväl vuxna som barn, ökat kraftigt de senaste 20 åren och uppgår nu till en halv miljon människor i Sverige.     - Att växa fort både på bredden och på längden innebär att insulinproduktionen belastas kraftigt. Man vet att tillväxthormon är kopplat till insulinresistens och att insulinresistensen ökar kraftigt under pubertetsåren då kroppen växer som allra mest. Följdriktigt är också incidensen av typ 1-diabetes som högst i åldrarna 10-14 år, inte bara i Sverige. Flickor går in i puberteten tidigare än pojkar, och deras insjuknandetopp kommer också ett par år tidigare, säger Auste Pundziute Lyckå.     Flera tidigare studier har visat att snabbare tillväxt i längd, vikt och kroppsmasseindex, BMI, under hela barndomen, men kanske framför allt under de första tre åren, ökar risken för typ 1-diabetes.  Men Auste Pundziute Lyckås forskning visar också att inte bara storleken har betydelse. Även energi-  intaget påverkar risken att drabbas.   I samband med diagnos intervjuades 99 diabetiker, sju till 14 år, av specialtränade dietister. Med hjälp av bilder, bland annat på olika portionsstorlekar, och frågeformulär räknade dietisterna ut hur barnen hade ätit ett år före insjuknandet.   Svaren omvandlades sedan till energiintag, som antal gram kolhydrater, fett och protein per dag. Även barnens kroppsstorlek under de sista fyra åren före diagnos kontrollerades, det vill säga hur mycket barnen vägde jämfört med andra barn,  enligt internationell standard. Resultatet jämfördes sedan med dubbelt så många matchade friska kontroller, som på liknande sätt fick besvara frågor om hur de hade ätit ett år före intervjutillfället.  - De som hade drabbats av diabetes var genomgående större. Deras intag av energi, kolhydrater, fett och protein var också signifikant högre, jämfört med kontrollernas, säger Auste Pundziute Lyckå.  Energi och vikt påverkade risken   Energiintaget och kroppsvikten delades in i tredjedelar, tertiler. Om intaget låg i den högsta tertilen var risken att drabbas av diabetes fem gånger högre, jämfört med om den låg i den lägsta tertilen. En högre kroppsvikt förhöjde risken tre gånger.  - Ett högre energiintag ett år före diagnos och högre kroppsvikt ökade risken oberoende av varandra, säger Auste Pundziute Lyckå.  Mycket tyder alltså på att övernutrition i barndomen, med snabbare tillväxt och viktökning som följd, kan vara den faktor som har bidragit till ökningen av typ 1-diabetes i Sverige och i andra länder.  - En reservation är att de samband vi såg skulle kunna vara ett resultat av sjukdomen, i stället för tvärtom. Ett år före diagnos har sjukdomsprocessen oftast avancerat rätt långt, med en oregelbunden insulinsekretion som följd. Det skulle kunna leda till ett ökat matintag och sug efter sötsaker, säger Auste Pundziute Lyckå.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev