Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Barns tonsillingrepp dåligt smärtlindrade

Publicerad: 11 oktober 2006, 09:34

Barn som genomgår tonsillektomier har mer ont än många andra opererade barn. Och de har mer ont sedan de kommit hem från sjukhuset.


Mats Karling, narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, har undersökt stressreaktioner hos 340 barn i åldrarna 2 till 13 år. Barnen genomgick under 2003 och 2004 vanliga operationer, som inläggning av rör i öronen, borttagande av bråck eller korrigering av skelning.

Syftet var att ta reda på vad i sjukhusmiljön och i smärtbilden som är mest skrämmande ur barnets perspektiv.

Föräldrarna har i enkäter bedömt 25 stressymtom hos barnen, till exempel mardrömmar, svårigheter att somna, ätstörningar, kraftig oro vid tal om sjukhus och plötslig rädsla för främlingar. Föräldrarna har efter operationen rankat hur allvarligt symtomen yttrat sig jämfört med före ingreppet. Utfallet har samkörts med uppgifter om operationen och sjukhusvistelsen, till exempel hur ont barnen hade och hur länge de låg kvar på sjukhus.

Smärtor efter hemkomst stressar
Det visade sig smärtor under sjukhusvistelsen är mindre viktiga för om barnet senare ska få stressreaktioner. Avgörande är i stället om barnet har ont efter hemkomsten. Barn som har smärtor efter utskrivning från sjukhus löper en sex gånger högre risk att drabbas av stressreaktioner.

– En spekulation är att så länge barnet vårdas på sjukhus ligger det en trygghet i att vårdpersonalen har ansvaret. När barnet kommer hem är det mer utlämnat åt föräldrarna, som kanske inte har tillgång till eller har dåliga kunskaper om smärtstillande läkemedel. Föräldrarna kanske även är oroliga för läkemedlens biverkningar, säger Mats Karling.

Ungefär en tredjedel av barnen i studien hade opererats för öron-, näs- eller halsbesvär. Det vanligaste ingreppet i denna grupp var borttagande av tonsiller.

– Just den patientgruppen föll ut tydligt i materialet. De hade mer ont än de andra barnen och de hade ont under en längre tid. Dessutom var det den grupp som hade mest ont efter hemkomsten, säger Mats Karling.

En av hans slutsatser är att smärtlindringen av barn som tar bort tonsillerna bör förbättras.

Föräldrarna bör förberedas mer
En annan slutsats är att sjukvården bör bli bättre på att förbereda föräldrarna inför barnens hemkomst.

– Föräldrarna ska kunna hantera att barnet har ont och är olyckligt. Alla föräldrar kan inte det, med följd att barnet får ännu mer ont och blir ännu olyckligare, säger Mats Karling.

En följd av resonemanget är att sjukvården behöver förnya rutinerna inför utskrivning av nyopererade barn, kanske särskilt för barn som fått tonsillerna borttagna.

– Vi behöver se till att föräldrarna har tillräckligt med läkemedel och kunskaper för att lindra smärtor i hemmet, säger Mats Karling.

Hans förhoppning är att frågan nu uppmärksammas eftersom sambandet med smärtor i hemmet och senare stressreaktioner är påvisat.

Studien kommer att ingå i en kommande doktorsavhandling.

Forskare: Mats Karling, narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Medarbetare: Hans Stenlund, Bruno Hägglöf.
Projekt:  Beteendepåverkan hos barn efter operation.
Finansiering:  Umeå universitet och Oscarsfonden.
Kontakt:  mats.karling@vll.se.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev