Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bättre framförhållning ger ökad handlingskraft i cancersjukvården

Publicerad: 10 maj 2006, 09:06

LEDARE: Patienter med cancer ska prioriteras högst av sjukvården. Det slogs fast i riksdagens prioriteringsbeslut. Trots detta har många landsting och sjukhus slirat på ambitionerna för cancervården.


Socialstyrelsens nya förslag till riktlinjer inom cancervården kan bli ett verktyg för att tvinga fram en skärpning. Men detta räcker inte. Iframtiden krävs bättre framförhållning av samtliga sjukvårdshuvudmän.

Socialstyrelsens nuvarande rekommendation till landstingen är att alla kvinnor i åldern 40-74 år ska kallas till mammografi för att en eventuell brösttumör ska hittas tidigare. Upp till 54 års ålder ska kvinnorna kallas med 18 månaders mellanrum, därefter vartannat år.

Men trots att myndigheten tog sin första rekommendation om mammografi för 20 år sedan är, enligt en kartläggning här i Dagens Medicin (Tema Cancer, Dagens Medicin nr 12/2006), landstingens följsamhet dålig. Visserligen organiserar alla landsting screening, men det finns fortfarande de som har för snäva åldersintervall och de som kallar kvinnorna för sällan.

Med det nya förslaget till nationella riktlinjer sätts ökat tryck på huvudmännen.

Utökad screening vållar dock sannolikt mindre huvudbry för beslutsfattarna än frågan om nya läkemedelsbehandlingar inom bröstcancervården.

Riktade hälsoundersökningar med mammografi räddar liv liksom kirurgi, strålbehandling och understödjande läkemedelsbehandling. Men trots alla framgångar inom diagnostik och behandling dör årligen 1 500 kvinnor i Sverige av bröstcancer.

Sannolikt kan en effektivare tillämpning av dagens metoder ytterligare pressa ner dödligheten något. Men för en rejäl sänkning lär det krävas nya angreppssätt, sannolikt inom läkemedelsområdet. Antikroppar står på tur. Inom bröstcancerområdet finns redan trastuzumab, Herceptin. Men även om indikationen utvidgas till samtliga patienter med en känslig genetisk variant är det endast högst en femtedel av patienterna som kan dra nytta av medlet. Å andra sidan är det verksamt mot de mest aggressiva tumörerna, varför genomslaget på dödligheten teoretiskt kan bli större. Men ännu är det för tidigt att dra sådana växlar på läkemedlet.

Eftersom de flesta brösttumörer saknar ärftlig bakgrund krävs fler ingångar i behandlingen. Men vilka principer och vilka läkemedel som blir de framtida livräddarna är det ännu för tidigt att uttala sig om. Men det som kan sägas säkert är att flera nya läkemedel lanseras de närmaste åren.

Därför måste landstingen redan nu förbereda sig. Dagens prioriteringsprocesser är ofta tröga och dåligt anpassade till modern sjukvård. Och när det gäller att introducera nya cancerläkemedel har Sverige - särskilt vissa delar av landet - halkat efter i en internationell jämförelse. Det visade en gedigen kartläggning som professorn i hälsoekonomi, Bengt Jönsson och läkaren Nils Wilking, Karolinska institutet, presenterade hösten 2005.

Skillnaden i behandling med Herceptin mellan olika landsting är ett sorgligt exempel på bristande planering. En framsynt budgetering omfattar självfallet en buffert för nya metoder. Det är orimligt att metoder som bevisats vara effektiva ska fördröjas i kanske ett par år av byråkratiska skäl.

De landsting som inte redan nu skaffat sig särskilda framtidsspejare inom onkologi borde se till att göra det som en första åtgärd. Experterna lär finnas på någon av landstingets egna kliniker eller på närmaste universitetssjukhus.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev