”Befängt att förkasta modell utan evidens”

– Om man inte hittar evidens för en modell så innebär det inte att man ska förkasta den. Det är en viktig vetenskaplig inställning, säger Peter Lönnroth, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet.

I förra veckan lämnade han en rapport till sjukhusdirektören för Sahlgrenska universitetssjukhuset (se Dagens Medicin nr 49/17). Den konstaterade att Sahlgrenska inte bör använda konceptet för en stor omorganisation och att de litteratursökningar som genomförts inte resulterade i att värdebaserad vård kan anses ha evidens. Men det är å andra sidan vad sökningar på andra modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling också skulle resultera i, gissar Peter Lönnroth.

– Alla de här modellerna har som fundament att man gör en processkartläggning och en kostnadsanalys. Om du sätter ”inte” före den meningen så ser du hur befängt det blir att förkasta dem bara för att de skulle sakna evidens, fortsätter han och konstaterar att frågan om evidens i det här sammanhanget därför blir rätt ointressant.

När rapporten blev offentlig slogs den på vissa håll upp som att Peter Lönnroth förkastade organisationsmodellen vid Karolinska universitetssjukhuset, något han tillbakavisar då det inte alls står i rapporten. Där står däremot att Sahlgrenska inte bör genomföra en stor organisationsförändring, likt den som nu genomförs vid Karolinska.

– NKS är byggt efter en tematisk organisationsmodell. Det vore onaturligt att flytta in där om man inte samtidigt prövade en ny organisationsform.

När det gäller Sahlgrenska kommer huvuddelen av patienterna från akutmottagningen och sjukhuset har därför lite att vinna på att göra en stor tematisk omorganisation byggd på värdebaserad vård, förklarar han.

– Gör man det tar det några år innan en ny organisation sätter sig, det är inte vad Sahlgrenska behöver.

Anledningen till att Peter Lönnroth i rapporten ändå råder Sahlgrenska att fortsätta med värdebaserad vård som ett förhållningssätt är att det finns ett 25-tal vårdprocesser som redan är i gång och som han betecknar som bra.

– De har valt den modellen och gör det med liv och lust, då ska man förstås inte avbryta det.

Tvärs över landet, på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har både biträdande sjukhusdirektör Bengt Sandén och Morten Kildal, projektledare för värdebaserad vård vid sjukhuset, läst rapporten.

– Den här rapporten borde vi hänga upp på väggen och säga: det är så här vi har försökt att jobba sedan februari 2014, säger Morten Kildal.

Till skillnad från Karolinska, och i likhet med Sahlgrenska, väljer Akademiska att inte göra en stor omorganisation. Medicinska specialiteter och kliniker är intakta, sam­tidigt som modellen är grunden i ett förhållningssätt, förklarar Bengt Sandén.

– Vi har valt att jobba i en långsam takt och undan för undan byggt upp processer där behoven har funnits. Vi har inte haft som norm att nu ska vi ha 200 processer, säger Morten Kildal.

Han ser tvärprofessionella team och patientmedverkan som en given väg i vårdens utveckling. Och även om processgrupperna till viss del bryter upp organisationens stuprör så försvagas inte verksamhetschefernas mandat, försäkrar Bengt Sandén. Den stödorganisation som behövs för att förvalta förändringsarbetet är också förhållandevis liten och tar inte mer än någon procent av budgeten i anspråk, fortsätter han.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har fått i uppdrag av regeringen att kart­lägga evidensläget vad det gäller värdebaserad vård. Peter Lönnroth ser fram mot myndighetens resultat, men har inga illusioner:

– Grundtipset är att man inte hittar särskilt mycket.