Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ben i gips förändrar nervsystemet

Publicerad: 29 september 2004, 08:21

Råttor som fick ett ben gipsat under två veckor utvecklade förändringar i ryggmärgen, enligt en pilotstudie från Uppsala. Försöket visar att orörlighet påverkar centrala nervsystemet. Det ger också stöd för att orörlighet kan ligga bakom smärta.


När Dagens Medicin träffar Stephen Butler, chef för centrum för smärtbehandling, på Akademiska sjukhuset i Uppsala, sjuder han av återhållen entusiasm. Han har just visat några bilder av ryggmärg från råttor för en forskarkollega som har stor vana att tolka mikroskopibilder.  - Utan att han visste vad vi hade gjort, tyckte han att det såg ut som nervcellsskador, säger Stephen Butler.  Men råttorna i hans och forskningsingenjör Margareta Butlers pilotstudier har inte utsatts för någon känd nervskada. De har bara fått ena frambenet gipsat under två veckor.  Stephen Butler har i många år intresserat sig för smärtsyndromet, CRPS, komplext regionalt smärtsyndrom. Det har tidigare bland annat kallats skulder-hand-finger-syndromet. CRPS liknar det tillstånd som drabbar de flesta som har haft en kroppsdel i gips - med muskelatrofi, förändrad hudfärg, tunnare hud och ökad behåring. Den utlösande faktorn kan antingen vara en nervskada eller en traumatisk skada, som ofta är minimal i förhållande till de svåra smärtor och handikapp som drabbar patienterna.  Ser ökning av markörer för skada  Stephen Butler anser att en avgörande faktor för att utveckla CRPS är att den skadade kroppsdelen hålls stilla, för att patienten vill skydda den.  - Om du slutar att använda en del av kroppen börjar nervsystemet "lyssna" noggrannare och vissa utvecklar hypersensibilitet och smärta, säger han.  Vid en nervskada skickas signaler till centrala nervsystemet om att något är fel. Men Stephen Butler tror att avsaknad av signaler kan vara en minst lika viktig orsak till smärta.  För några år sedan gjorde Stephen Butler en studie med friska försökspersoner som fick gå med armen i en glasfiberskena och undersöktes med PET-kamera. Förändringar i hjärnans blodflöde sågs i flera områden, som är involverade i motorik, känsel, smärta och emotioner, se Dagens Medicin nr 4/02.  För att se vad som händer i ryggmärgen har han gått vidare med råttförsök. I två pilotstudier med sammanlagt 25 råttor har 16 fått ena frambenet gipsat under två veckor. Margareta Butler håller nu som bäst på att studera råttornas ryggmärg.  - Vi ser förändringar mellan den sida av ryggmärgen där gipset har suttit och den andra. Det är inte dramatiska skillnader, men det är skillnader, säger hon och betonar att resultaten än så länge är preliminära.  Bland annat har hon sett en ökning av c-fos, som är en markör för både nervskada och cancer. Med hjälp av en annan markör syns också en ökad aktivitet hos stödjeceller, mikroglia, i ryggmärgen. Mikroglia kan vara en markör för skada, och har de allra senaste åren satts i samband med smärta.  Vem som riskerar att få smärtsyndromet CRPS efter att ha stukat foten kan bero på medfödd känslighet i nervsystemet, men också på personligheten, tror Stephen Butler.  - Vissa säger "det är fel på min arm" och slutar använda den - och blir sämre och sämre. Men de flesta blir uttråkade och rör sig fast det gör ont. Man borde börja behandla och röra kroppsdelen direkt efter skadan, det är galet att säga åt patienterna att hålla sig stilla, säger han.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev