Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Benmanschetter kan öka genomströmningen

Publicerad: 4 Juni 2008, 09:00

Behandling med tryckmanschetter, EECP, minskar smärtan hos patienter med svår kärlkramp. Behandlingen kan ha effekt även efter två år, visar studier från Kristianstad. Preliminära data från Huddinge talar också för att metoden är mer effektiv än träning


Eftersom allt fler överlever hjärt­infarkter ökar antalet patienter med svårbehandlad kärlkramp, kronisk refraktär angina.

- De här patienterna har ont vid aktivitet, och en del även i vila. De har ofta gjort så många by­pass­­operationer och ballongvidgningar att de inte kan opereras mer, och de har maximal medicinering. Men det finns symtomlindrande behandling, säger Susanne Bondesson, doktorand och sjuksköterska på medicinkliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad.

Där används sedan drygt fem år enhanced external counter­pulsation, EECP, se även Dagens Medicin nr 07/03.

Metoden innebär att patienterna under en timme varje vardag i sju veckor behandlas med tryck­manschetter som sätts på vad, lår och över stussen. Koordinerat till patientens EKG fyller en maskin manschetterna med luft. Vid varje hjärtslag, i fyllnadsfasen, pressas blodet in mot kroppens centrum, vilket ökar genomblödningen i hjärtats kranskärl.

Svagt vetenskapligt underlag

Metoden som är från 1950-talet används flitigt i USA, men i Sverige har den inte fått någon större spridning.

I de senaste nationella hjärtriktlinjerna konstateras att det vetenskapliga underlaget för EECP är otillräckligt, och rekommendationen är därför att använda metoden inom ramen för studier. Det är precis vad man gör i Kristianstad.

På Kardiovaskulära vårmötet i april presenterade Susanne Bondesson och Thomas Pettersson, kardiolog och ansvarig för EECP, och deras medarbetare, en studie där man jämförde EECP med ryggmärgsstimulering.

Det är en metod där en elektrod i epidural­rummet sänker tonus i det sympatiska nervsystemet, vilket minskar syre­bristen i hjärtat och därmed också minskar anginabesvären.

I studien fick 79 patienter EECP och 44 fick ryggmärgsstimulering. En kontrollgrupp med 30 patienter som bara behöll sin läkemedelsbehandling ingick också i studien.

Förbättrades två klasser

Under ett års uppföljning blev patienterna i kontrollgruppen varken bättre eller sämre, de låg kvar i samma CCS-klass, som är en bedömning av kärlkrampens svårighetsgrad. De använde också lika mycket nitrat, läkemedel som används för att lindra kärlkrampen. Däremot blev både de som fick ryggmärgsstimulering och EECP signifikant bättre, efter sex och tolv månader. Mest nytta av behandlingen hade de med svårast kärlkramp, i klass 3 och 4. De förbättrades i snitt två klasser och var bättre även efter två år, även om effekten minskade.

Resultaten i EECP-gruppen var dessutom signifikant bättre än i gruppen som fick ryggmärgsstimulering.

- Det vill vi inte dra några slutsatser av eftersom studien är så liten, men det vi kan säga är att metoderna är jämförbara, säger Thomas Pettersson.

Effekten kan vara övergående

Vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge används EECP sedan 2006. I en studie har hittills 20 patienter med kärlkramp randomiserats till EECP eller till träning med sjukgymnast.

- Enligt preliminära resultat har EECP bättre effekt på kärlkrampen, säger Andreas Rück, specialist­läkare på hjärtkliniken i Huddinge.

Patienterna som fick EECP klarade högre belastning vid cykelarbetsprov utan att få EKG-förändringar eller bröstsmärta, än de som genomgått träningsprogrammet, och EECP-gruppen rapporterade även att de hade mindre kärlkramp.

- Mycket talar dock för att effekten är övergående. Troligen ger EECP ökat blodflöde i hjärtat genom att kärl vidgas och nybildas, men om blodflödet minskar kan de tillbakabildas. Vi tror att patienterna efter en behandlingsomgång med EECP behöver träning för att underhålla resultaten, säger Andreas Rück.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev