Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Betablockerare skrivs ned av läkemedelskommittéerna

Publicerad: 25 januari 2006, 10:34

Mycket talar för att betablockerare är på väg att mista sin ställning som förstahandsmedel vid högt blodtryck. En enkät som Dagens Medicin har gjort visar att de flesta läkemedelskommittéer redan har ratat betablockerare som förstahandsmedel vid okomplicerad hypertoni.


Betablockerare har länge varit en basbehandling vid högt blodtryck. När Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, hösten 2004 publicerade rapporten Behandling av måttligt förhöjt blodtryck konstaterades att betablockerarna hade likvärdiga behandlingsresultat på insjuknande i hjärt-kärlsjukdom som övriga vanliga blodtryckssänkare. Det var en slutsats landets läkemedelskommittéer då ställde sig bakom i ett konsensusuttalande.

Kort därpå publicerade svenska forskare, ledda av professor Lars Hjalmar Lindholm, en metaanalys i Lancet som pekade på att betablockeraren atenolol, ett av de internationellt absolut vanligaste hypertoniläkemedlen, inte hade någon märkbar effekt när det gällde att förebygga uppkomsten av hjärtinfarkt och död på grund av hjärt-kärlsjukdom.

I november 2005 publicerade samma forskargrupp i samma tidskrift en utvidgad analys. Huvudbudskapet var att betablockerare gav sämre skydd mot stroke än andra blodtrycksmedel.

De nya rönen har gjort att SBU har startat en genomgång för att se om slutsatserna ska ändras. Om det blir en förändring vill myndigheten inte kommentera förrän då genomgången blir klar - tidigast i februari.

Men runt om i Sverige har det redan skett en omsvängning i synen på betablockerare - åtminstone hos läkemedelskommittéerna. En enkät som Dagens Medicin har gjort visar att en majoritet av kommittéerna snabbt har frångått konsensusuttalandet i samband med publiceringen av SBU-rapporten och slopat betablockerare som förstahandsmedel vid okomplicerad hypertoni.

I Landstinget i Uppsala län har läkemedelskommittén inför 2006 valt att rekommendera tiaziddiuretika och ACE-hämmaren enalapril som förstahandsmedel, berättar informationsläkaren   Åke Schwan. Tidigare var atenolol förstahandsval tillsammans med tiaziddiuretikumet Salures.

- Vi har tagit intryck av den senaste metaanalysen i Lancet och placerar även kalciumantagonister före atenolol. En anledning till beslutet är också att man i SBU-rapporten konstaterade att betablockerare tillsammans med tiazid kan vara ofördelaktigt ur metabol synvinkel. Samtidigt påpekar vi att betablockad kan vara att föredra vid samtidig hjärtsvikt, arytmi eller migrän, säger han.

På liknande sätt rekommenderar många av läkemedelskommittéerna. Antingen ändrar de inför 2006 eller så har de redan gjort det i listan för 2005, i något fall redan tidigare. Längst går Blekinge som inte rekommenderar betablockerare över huvud taget vid hypertoni utan tilläggsindikation.

- Det är fascinerande att se hur enhetligt de olika läkemedelskommittéerna tycks resonera, och detta efter två artiklar som ändå har vissa svagheter, kommenterar Jan Håkansson, distriktsläkare och ordförande för läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting, enkäten.

En del landsting och regioner har dock låtit betablockerarna stå kvar bland förstahandsvalen. I Norrbottens läns landsting har läkemedelskommittén av kostnadsskäl valt att räkna angiontensin II-antagonister som andrahandsval. De fyra övriga bland de fem vanligaste klasserna av blodtryckssänkande läkemedel står som förstahandsval.

- De flesta läkemedel vid hypertoni är väldokumenterade. Det blir en jätteomfattande utredning om man ska ställa de olika klasserna mot varandra. Därför har vi valt att gå i stort sett på slutsatserna i den senaste SBU-rapporten. Det viktigaste är att patienten får behandling, säger Kjell Melander, specialistläkare vid Kalix sjukhus och ansvarig för terapiområde hjärta-kärl i Norrbottens läkemedelskommitté.

Han konstaterar att alla läkemedlen har för- och nackdelar.

- Det är upp till den enskilde läkaren att besluta vilka som passar bäst för patienten. Men skulle det bli någon ändring i SBU:s slutsatser kan vi få anledning att ändra vår rekommendation under våren, säger Kjell Melander.

Landstinget i Östergötlands läkemedelskommitté har valt en slags mellanväg. Enligt Ulf Rosenqvist, överläkare vid medicinkliniken på Motala lasarett, räknas fortfarande betablockerare som förstahandsmedel, men bland dessa rankas betablockerarna nu sist.

- Därigenom vill vi signalera att det är okej att använda betablockerare om patienten samtidigt har till exempel hjärtsvikt eller migrän. Personligen tycker jag dock att man ska vara försiktig att tolka resultaten från de senaste metaanalyserna. En del av skillnaderna kan till exempel bero på blodtrycksskillnader i olika behandlingsarmar i vissa av studierna, säger Ulf Rosenqvist.

Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet, och den som har lett arbetet med de två aktuella metaanalyserna, välkomnar läkemedelskommittéernas omsvängning i synen på betablockerare.

- Det är ju rätt. Tittar vi ut i världen tror jag att det är den vägen man kommer att gå. Brittiska Nice, en motsvarighet till SBU och Läkemedelsverket, har nyligen satt i gång en utvärdering och även WHO tror jag är på gång att ändra synen i sina nya riktlinjer för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom, säger han.

Enligt Lars Hjalmar Lindholm har den senaste metaanalysen tagits emot mycket väl internationellt. Han motsätter sig att det sämre utfallet för betablockerare skulle kunna vara länkat till blodtrycksskillnader mellan grupper i en studie. Han tror att förklaringen ligger i att betablockerare inte ger samma sänkning av det centrala blodtrycket i aorta som andra läkemedel, se artikel nedan.

En invändning Lars Hjalmar Lindholm har förståelse för är att betablockerare vid primärprevention kan minska risken för hjärtsvikt, vilket inte har tagits med i metaanalyserna.

- Vi är ledsna för att vi inte kunde studera effekten på hjärtsvikt, men detta finns helt enkelt inte rapporterat i studierna. Men i realiteten tror jag inte detta är så stort problem vid primär hypertoni. Hjärtsvikt är något vi numer ser som resultat efter hjärtinfarkt, inte hos hypertoniker.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev