Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bilder berättar om behandling varit framgångsrik vid infarkt

Publicerad: 11 december 2008, 14:46

Bilder berättar om behandling varit framgångsrik vid infarkt

En MR-undersökning inom en vecka efter en hjärtinfarkt kan berätta hur stor del av hjärtat som hotades av infarkten, enligt ny forskning från Lund.


Redan i dag används MR-teknik för att i efterhand avgöra storleken på en hjärtinfarktskada. Men för första gången på människa har forskare nu visat att en variant av tekniken också kan användas för att mäta den så kallade riskvolymen – det område i hjärtat som hotades vid infarkten. Studien har genomförts vid bild- och funktionsdiagnostiskt centrum vid Universitetssjukhuset i Lund av bland andra Marcus Carlsson, specialistläkare, och Håkan Arheden, professor och överläkare.

– Metoden kan användas för att bedöma hur effektiv en viss behandling är för att minska infarktstorleken. Den ger ett mått på hur stor volym av hjärtat som har räddats, säger Marcus Carlsson.

– Ifall två patienter har drabbats av lika stora infarktskador innebär det inte att de båda behandlingarna var lika lyckosamma om det i det ena fallet var 45 procent av hjärtat som hotades och i det andra fallet endast var 5 procent som hotades.

I studien, som är inskickad för publicering i vetenskaplig tidskrift, ingick 16 patienter, mellan 36 och 83 år gamla. Samtliga hade drabbats av en hjärtinfarkt i form av en propp i ett kranskärl som behandlades med ballongvidgning, PCI. Ingen av dem hade insjuknat i hjärtinfarkt tidigare.

Behandlingar kan jämföras
Forskarna jämförde den nya MR-tekniken med SPECT, en nuklear­medicinsk metod som kan ange riskvolymen vid en hjärtinfarkt men är svårhanterlig eftersom den kräver att en radioaktiv substans finns redo att injicera innan blodkärlet öppnas.

Patienternas hjärtan studerades med MR vid fyra tillfällen efter infarkten: efter en dag, en vecka, sex veckor och efter sex månader. Vid samtliga tillfällen användes först den senaste MR-tekniken för att mäta det ödem som uppstår i hjärtat vid en infarkt. Därefter lokaliserades infarktskadan med en annan MR-teknik.

SPECT- och MR-bilderna jämfördes slutligen visuellt med slutsatsen att det ödem som observeras med MR inom en vecka efter infarkten motsvarar det område som uppvisar avsaknad av blodflöde med SPECT.

– Internationellt finns det en oerhört stor efterfrågan på den här typen av teknik, i första hand forskningsmässigt och i andra hand för läkemedelsstudier. Metoden gör det möjligt att exakt och enkelt jämföra olika behandlingar och den saknar kända biverkningar, säger Håkan Arheden.

Om både tillgången till magnetkameror och kunskapen om tekniken i sjukvården ökar, ser forskarna även en potentiell användning för tekniken i framtida kvalitetsregister, som ett mått på hur väl man lyckas med sina infarktbehandlingar.

Lisa Kvist Wadman

Vad anser du att den nya tekniken kan tillföra?

Lena Jonasson, överläkare på kardiologkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping:
– Det är inget vi kommer att införa som klinisk rutin men tekniken har ett stort värde i forskningssammanhang. Den innebär att vi kommer att lära oss mer – inte bara om olika behandlingars effekt utan även om hur vi ska tolka de ämnen som mäts i blodet i samband med en infarkt. Utan den här metoden är vi hänvisade till mycket krångligare metoder som SPECT eller alltför trubbiga verktyg som EKG.

Per Tornvall , överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i Svenska cardiologföreningen:
– Studien är liten och innefattar bara den typ av infarkter där det är tvärstopp i ett kranskärl. Men om tekniken fungerar innebär den ett stort framsteg för utvecklingen av läkemedel anpassade för dessa infarkter. Hittills har den forskningen begränsats av brist på bra sätt att mäta resultatet av behandlingarna.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev