Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Blandade erfarenheter av satsningen på nationella cancerplaner

Publicerad: 21 september 2006, 11:23

WHO rekommenderar alla länder att införa nationella cancerplaner för att samordna insatserna mot cancer. Frågan om en svensk plan har varit aktuell sedan flera rapporter visat på orättvisor i cancervården. Dagens Medicin har undersökt hur cancerplaner har fungerat i några europeiska länder.


Flera länder i Europa och runt om i världen har infört nationella cancerplaner. Motiven varierar för  varje land, men ett övergripande argument för varför just cancer kräver särskild planering är att mycket av dagens kunskaper om hur cancer ska bekämpas inte kommer patienterna till godo.

Insjuknandet i cancer beräknas dessutom öka kraftigt i framtiden. Därför behövs framförhållning och planering för hur resurserna bäst ska komma cancersjukvården till nytta.

I England lanserades år 2000 en tioårig nationell cancerplan med målet att reformera den engelska cancersjukvården i grunden. Bakgrunden var bland annat långa väntetider i vården och att landet hade högre dödssiffror i sjukdomen än andra jämförbara länder. I samband med att planen påbörjades tillsattes också en nationell samordnare, populärt kallad "cancertsar", med ansvar för att genomföra och koordinera insatserna.

En av de viktigaste punkterna i planen var att etablera 34 lokala nätverk med ansvar för att planera och utveckla cancersjukvården. Nätverken är brett sammansatta och består av olika organisationer och arbetsgrupper. Satsningar på ny utrustning, nya läkemedel och nyanställningar finansierades genom extra anslag från regeringen.  

I slutet av förra månaden publicerade den oberoende tankesmedjan King's Fund en rapport om vilka utmaningar som den engelska cancersjukvården står inför. Enligt rapporten har cancerplanen medfört många förbättringar. Dödligheten i cancer har gått ner och tillgången till cancersjukvård har ökat. Samtidigt efterlyses en större flexibilitet i den nu femåriga cancer­planen.

-Generellt kan man säga att planen varit en stor framgång. Men ett stort problem är att hälso- och sjukvårdssystemet har förändrats sedan planen skrevs, säger Rebecca Rosen, som är ansvarig för tankesmedjans rapport.

- Bland annat har patienter i dag större möjligheter att påverka sitt val av vårdgivare. Detta gör att cancernätverken har fått svårare att uppfylla sina syften. Planen tar inte heller hänsyn till svårigheterna att finansiera alla nya och dyra behandlingar som lanserats på senare år.

Ett argument mot att införa en nationell cancerplan i Sverige är att det är fel att välja ut ett sjukdomsområde framför andra.

Den diskussionen har aldrig varit riktigt aktuell i England, där det förutom den nationella planen mot cancer också finns liknande planer för till exempel diabetes, hjärtsjukdom och psykiatriska sjukdomar. Varje plan leds av en direktör som tillsätts av regeringen.

-De olika planerna har fokuserat på olika typer av insatser för respektive område. Men ett problem som planerna har medfört är att insatserna lätt blir uppsplittrade. En äldre patient med flera sjukdomar kan behandlas av ett diabetesteam ena dagen och ett hjärtteam andra dagen. Vi jobbar nu mycket med frågor kring vilken vård som ska ges, sjukdom för sjukdom, och vilken vård som ska ges med ett mer integrerat angreppssätt, säger Rebecca Rosen.

Danmark införde en nationell cancerplan år 2000. Motivet var att landet hade sämre kvalitet i behandlingen och högre dödlighet i cancer än övriga nordiska länder. Den treåriga planen krävde förbättringar på tio områden, och 1,5 miljard danska kronor anslogs till bland annat inköp av apparatur för diagnostik och strålning. Fyra år senare visade en utvärdering att det fortfarande fanns brister inom ett antal av de aktuella områdena.

Med stöd från flera folketingspartier beslutade den danska regeringen förra året att en ny cancerplan, "Kræftplan 2", skulle lanseras.

Ytterligare 1 miljard danska kronor anslogs till genomförandet av planen.

Enligt Niels Hermann, överläkare på den danska Sundhedsstyrelsen, har den nya planen ett annat upplägg som mer konkret talar om för sjukvården hur förbättringar ska ske.

-Bland annat vill vi optimera vårdkedjan och minska patienternas väntetider. Vi satsar på tobaksprevention genom att till exempel införa rökfria miljöer på offentliga platser, säger Niels Hermann.  

Norge var ett av de första länderna i Europa som införde en nationell cancerplan. Det gjordes 1998, när stortinget antog en femårig plan ackompanjerad av 2 miljarder norska kronor för ökade driftskostnader och investeringar i cancervården.

Ett av flera resultat var att bröstcancerscreening infördes på nationell bas. Ett annat var att multiprofessionella kompetenscentra inrättades inom den palliativa vården för att överföra kunskap till lokal sjukvårdspersonal. I maj 2006 presenterade den norska hälso- och sjukvårdsministern en ny treårig cancerplan, eller "kreftstrategi".

Utförandet ska koordineras av Stein Kaasa, professor i palliativ medicin vid Trondheims universitet, som just har tillträtt en nyinrättad tjänst som strategidirektör för den norska cancerplanen.

-Ett av målen är att vi ska centralisera den specialiserade behandlingen, medan rehabilitering och smärtlindring ska decentraliseras. Vi ska också öka tillgängligheten till nya behandlingar, inklusive de omskrivna nya målinriktade läkemedlen. Hur vi ska lösa finansieringen kring dessa är en fråga vi nu diskuterar, men jag kan inte i dagsläget säga var vi kommer att hamna, säger Stein Kaasa.

I Sverige har Cancerfonden i mer än fem års tid varit en stark förespråkare för att en cancerplan ska införas även här. Motiven har bland annat varit regionala ojämlikheter i vården och bristande helhetssyn i omhändertagandet av patienter. Cancerfonden har också fått stöd av ledande onkologer. Senast i juni ställde sig klinikchefgruppen i onkologi bakom kravet på ökad nationell styrning av cancervården i ett debattinlägg i Dagens Medicin, se nr 24/06. Den socialdemokratiska regeringen har dock med tvekan öppnat för en starkare statlig styrning  och även Socialstyrelsen har varit skeptisk.

Strax före sommaren konkretiserade Cancerfonden i ett PM sina idéer om hur en eventuell framtida cancerplan ska utformas, något som det tidigare funnits få handfasta förslag om. Först vill man att sjukvårdshuvudmännen tillsammans med berörda departement och myndigheter samordnar en nationell överblick. Därefter ska tydliga och gemensamma mål för en nationell cancerplan stakas ut.

-Just att sätta klara mål för minskad dödlighet och sjuklighet upplever vi som mycket centralt, säger Ursula Tengelin, generalsekreterare på Cancerfonden.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev