Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bra mottagning kortade köer och förbättrade arbetsmiljön

Publicerad: 27 november 2007, 13:10

Rejält kortade väntetider och bättre arbetsmiljö. Det blev resultatet när smärtenheten vid Värnamo sjukhus lade om sitt arbetssätt.


År 2004 fick patienter som remitterades till smärtenheten på anestesienheten vid Värmamo sjukhus ha tålamod. Väntetiden för ett första besök var 36 veckor. Patienterna fick gå med sin smärta och för personalen innebar de ständiga köerna stress och en känsla av att inte räcka till.

Men så beslutade klinikens verksamhetschef att de fyra personer som jobbade på smärt­enheten ­- en läkare, två sjuksköterskor och en kurator - skulle delta i förbättringsprojektet Bra mottagning.

– Jag trodde faktiskt inte att det skulle bli ett så lyckat resultat. Det var lite motigt att gå med – det är så lätt att tänka ”vi kan ändå inget göra, vi har för få smärtläkare och vi får inga mer resurser”. Men nu är jag så glad att vi gjorde detta, säger Helén Vestlund, sjuksköterska och sektionsledare på smärtenheten.

Bra mottagning är ursprungligen ett amerikanskt koncept. På utvecklingsenheten vid Landstinget i Jön­köpings län, Qulturum, har arbetsmodellen anpassats till svenska förhållanden. Sedan har den spritts över landet. Syftet är att förbättra tillgängligheten på olika mottagningar inom vården. Man börjar med en problem­inventering, sedan tittar man helt enkelt på vad som kan göras annorlunda och bättre. Slutligen mäter man resultatet för att se att målen verkligen uppnås.

Hittade ett antal problem
Deltagarna från smärtenheten identifierade snabbt ett antal problem som satte käppar i hjulet för patientflödet:

¤Många patienter var inte färdig­utredda när de kom till smärt­enheten.
¤Andra patienter blev kvar för länge på smärtenheten och skulle kunna återföras till vård­cent­ralen tidigare.
¤Teamet hade bara tillgång till en läkare. Vid sjukdom, jourkomp eller annan ledighet fanns det ingen ersättare att tillgå.

– Eftersom vi visste att vi inte skulle få mer resurser blev nästa steg att helt enkelt fråga sig: ”hur gör vi med det vi har”, säger Helén Vestlund.

Tillsammans bestämde personalen på smärtenheten att tänka i nya banor. Skulle det bli någon varaktig förändring räckte det inte med att arbeta bort kön – hela arbetssättet måste förändras.

Ett viktigt steg var att sortera inflödet av patienter och att använda resurserna på bästa sätt. Tidigare var det alltid smärt­läkaren som tog emot alla patienter vid det första besöket. Nu kan en sjuksköterska eller kurator vara den första kontakten för patienter som kommer på remiss från distriktsläkare för långvarig smärta. Det kan handla om att ta en första anamnes och gå igenom tidigare medicinering. I vissa fall kan det redan vid första be­söket visa sig att patienten faktiskt inte behöver träffa en smärt­läkare utan kan skickas tillbaka till vårdcentralen för vidare behandling.

Cancerpatienter eller sluten­vårds­patienter med smärta får däremot fortfarande alltid möta läkaren direkt.

Mer tid för patientmötet
Enligt Helén Vestlund har de nya arbetsuppgifterna varit en sporre för henne och hennes sjuk­sköterske­kollega Gerd Hellberg. Samtidigt har enhetens smärt­läkare Ulrich Heise fått mer tid till själva patientmötet.

– Smärtpatienterna kan ofta ha snurrat runt i vården i flera år och har ibland journaler som är 100 sidor tjocka. Det kan ta en timme eller två bara att läsa igenom. Nu gör sjuksköterskorna det och berättar för mig vad jag behöver veta. Det betyder att jag kan gå direkt på problemet när jag möter patienten, säger Ulrich Heise.

En annan avgörande förändring är att fler läkare har knutits till smärtenheten. Tidigare var det bara Ulrich Heise, som arbetade ungefär 60 procent på en­heten. I dag delar han jobbet med tre anestesiläkare. Den totala läkartiden är den samma, men genom att de är fyra läkare kan de täcka upp för varandra och kön stannar inte upp om en av läkarna är sjuk eller ledig.

För att förbättra samarbetet med primärvården är Ulrich Heise också ute och diskuterar smärtvård med distriktsläkarna cirka en gång per månad. Det handlar om ren utbildning och information men också om konkreta patientfall.

– Genom att prata igenom behandlingsalternativen tillsammans kan vi ibland lösa problemen direkt utan att patienten behöver remitteras vidare till oss, säger Ulrich Heise.

Inga negativa reaktioner
Det nya arbetssättet har inte medfört några negativa reaktioner från patienterna. De som får träffa en sjuksköterska eller kurator vid sitt första besök verkar lika nöjda som de som får träffa en läkare. För personalen innebär det nya arbetssättet mer luft i systemet och större arbetsro.

I dag har väntetiden för en första konsultation minskat till mellan fem och åtta veckor. Det betyder att enheten har nått projektets mål om en väntetid på högst tolv veckor med råge – men förhoppningen är att få ned vänte­tiden ytterligare.

– För en smärtpatient kan åtta veckor vara en väldigt lång tid. Men väntetiden har ju minskat stadigt under dessa tre år och jag tror att vi kan komma en bit till, säger Helén Vestlund.

Så gjorde vi

PROBLEMET:
Patienterna fick vänta alldeles för länge på en första kontakt med vårdpersonalen på smärt­enheten. Personalen var stressad och kände sig otillräcklig.

LÖSNINGEN:
Man beslutade bland annat att sortera patienterna tydligare. Mindre komplicerade fall från primärvården kan få träffa en sjuksköterska på sitt första besök. Mer komplicerade fall får träffa en läkare direkt.

RESULTATET:
Sedan 2004 har väntetiden för ett första besök hos smärtenheten minskat från 36 veckor till mellan fem och åtta veckor. Patienterna är nöjdare och för personalen har stressen minskat och arbetstillfredsställelsen ökat.

Smärtvård Värnamo Sjukhus

Kontaktperson:
Helén Vestlund

Kontakt:
helen.vestlund@lj.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News