Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Brännhett om läkemedelsnotan

Publicerad: 18 november 2016, 12:46

Panelen som pratade om utredningen, från höger: Morgan Eklund, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, Anders Blanck, vd på Lif, Magnus Thyberg, läkemedelschef på Stockholms läns landsting, Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV, och Läkemedelsmarknadens redaktör Jonny Sågänger.

Foto: Annika Carpman

Mindre än 24 timmar efter att regeringen beslutat att se över vilket läkemedelssystem Sverige ska ha framöver, var den brännheta utredningen uppe för diskussion på ett seminarium som Dagens Medicin arrangerade.


På plats på fredagen fanns företrädare från bland annat socialdepartementet, Stockholms läns landsting, TLV och Lif. Alla var rörande överens om att Sverige har en bra sjukvård, men att den står inför stora utmaningar.

– Vi vet att det kommer allt fler effektiva läkemedel för stora och smala patientgrupper. Vi behöver ha ett system som kan hantera det och som kan se till att vi får en god och jämlik vård. Vi behöver också ha ett klimat som stimulerar innovation så att ännu fler moderna läkemedel kommer som kan ge goda effekter för patienterna, sa Morgan Eklund, politisk sakkunnig hos sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) på socialdepartementet.

Utredningen, under Toivo Heinsoos ledning, har fått i uppgift att ta ett brett grepp runt frågan hur Sverige kan få bästa möjliga system för att hantera läkemedel i en modern och jämlik hälso- och sjukvård.

– Utredningen ska ställa frågor som är det modernt och relevant att vi har en skarp uppdelning mellan öppenvårds- och slutenvårdsläkemedel? Är det bra att vi har ett särskilt statsbidrag för läkemedelsförmåner eller borde man göra på ett helt annat sätt? Borde man exempelvis helt eller delvis växla in det i det generella statsbidraget så att landstingen skulle kunna göra en mer likartad bedömning om det är läkemedel eller någon annan form av vård som ska sättas in tidigt till en patient? sa Morgon Eklund.

Panelen var överens om att dagens system för finansiering och prissättning av läkemedel med tiden har blivit ganska komplext och svåröverskådligt.

– Vi har försökt lappat och lagat i cirka tio års tid, och det finns väldigt mycket som har hänt sedan vi skapade det här systemet. Vi har bland annat en helt annan situation på biologiska läkemedelsfronten just nu, sa Magnus Thyberg, läkemedelschef på Stockholms läns landsting.

Även vården har förändrats och blivit mer centraliserad och specialiserad sedan dagens lagstiftning kom. Patienterna rör på sig på ett annat sätt nu än för 10–15 år sedan och hemsjukvården har också utvecklats, påpekade Thyberg.

Lif:s vd Anders Black höll med att mycket har förändrats sedan den värdebaserade prissättningen introducerades 2002.

– Den nya läkemedelsförmånen infördes 2002. Då var 26 procent av volymerna generiska läkemedel, i dag är den nästan 60 procent. Det är en helt ny situation vi har i dag, sa Anders Black.

Han påpekade samtidigt att såväl stat som landsting och industri har levt med den värdebaserade prissättningen i 15 år, och att man inte har hittat ett bättre system.

– Vi tycker att värdebaserad prissättning är det bästa sättet som vi har hittat. Det är viktigt att det finns ett nationellt perspektiv, en nationell läkemedelsförmån, något annat är inte görligt. Vi måste hålla fast i det nationella perspektivet, sa Anders Blanck.

Magnus Thyberg ser också fördelar med det värdebaserade prissättningssystemet.

– Den stora grejen för oss är att förmånen är ett ramverk som vi kan jobba med. Utifrån det kan vi göra rekommendationer. Men ramverket måste finnas där annars skulle vårt jobb bli mycket svårare, det tycker jag att vi ska behålla i framtiden, sa han.

Relaterat material

Kostnader för läkemedel ses över

Rabattavtal under luppen

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev