Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Brett missnöje med nya specialitetsindelningen

Publicerad: 24 januari 2006, 11:31

Kritiken mot den nya specialitetsindelningen för läkare fortsätter. Elva specialistföreningar vill nu ha ett möte med socialdepartementet för att framföra sina synpunkter.


Regeringen har beslutat att dagens 62 läkarspecialiteter från och med den 1 juli ska minskas till 56stycken. Ett system med 31bas-, 23 tilläggs- och 2 grenspecialiteter införs. För att bli specialist i en tilläggsspecialitet krävs att läkaren först blivit specialist i en basspecialitet.

Beslutet kritiseras nu av representanter för elva specialitetsföreningar inom det så kallade kirurgrådet, som består av opererande specialiteter och Svensk förening för anestesi och intensivvård. I ett brev till socialdepartementet framför rådet kritik mot den nya specialitetsindelningen och pekar på flera farliga konsekvenser av regeringens beslut:

-Att tillhöra en opererande specialitet innebär, förutom behov av teoretiska kunskaper, också krav på praktisk färdighet som ständigt måste underhållas. Därmed är det, enligt kirurgrådet, i praktiken omöjligt att behärska två opererande specialiteter.

-Utbildningstiden är redan idag lång och förlängs ytterligare med den nya specialitetsindelningen. Därmed minskar den tid då läkaren är tillräckligt rutinerad för att klara avancerade ingrepp och samtidigt ung nog att orka med ett krävande arbete.

-Den förlängda utbildningstiden innebär ökade kostnader. Kirurgrådet har i ett räkneexempel kommit fram till att merkostnaden för att utbilda 80 specialister i urologi, 20 i handkirurgi och 20 i barnkirurgi uppgår till 216 miljoner kronor.

Orimligt lång utbildning  Flera av föreningarna inom kirurgrådet förlorar sin ställning som egen specialitet när den nya indelningen träder i kraft den 1 juli. De blir då i stället grenspecialiteter till bland annat kirurgi och ortopedi. Detta innebär att den som exempelvis vill bli plastikkirurg först måste utbilda sig till kirurg.

- För oss innebär det att utbildningen förlängs och blir cirka åtta år lång, varav fem år gäller en basspecialitet som vi inte kommer att arbeta inom. Ett års förlängning av utbildningen vore rimlig men inte det här, säger Disa Lidman, plastikkirurg och överläkare vid hand- och plastikkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och den som undertecknat brevet för Svensk plastikkirurgisk förenings räkning.

Lämnar inte stort hopp  Enligt henne kommer inte bara de som har en grenspecialitet som mål att drabbas i det nya systemet. Disa Lidman ser också ett problem i att de kirurger som utbildar unga kirurger kommer att få större "elevkullar" med många som inte är intresserade av att arbeta inom specialiteten.

Ulrika Axelsson-Jonsson, departementssekreterare på socialdepartementet, säger att hon ska tala om specialitetsindelningen på Läkarförbundets representantskapsmöte som hålls den 7 februari. Om alla frågetecken inte rätas ut då kan ett möte på departementet bli aktuellt. Men i sakfrågan ger Ulrika Axelsson-Jonsson inte kirurgrådet stort hopp.

- Just nu kan vi inte göra så mycket åt det här. Beslutet har ju nyss fattats, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev